Don't play with the toys


Justin Bieber ft. Sean Kingston - Eenie Meenie ♥

Mycket musik idag, jag vet. Och jag är verkligen inget JBfan, men låten är sååååå bra. (a'

no, she was quiet


Death Cab For Cutie - What Sarah Said ♥

I know e-v-e-r-y-t-h-i-n-g

WOHOOOOOOOOOOO. Nu är jag back on track, fast jag är fortfarande helt konstig inombords. Musik kan verkligen pigga upp mig något otroligt, speciellt Tokio och Killerpilze. Men men, tyskaglosorna sitter nääästan nu, ska dock plugga ännu mer på dem för att verkligen vara säker! Det är verkligen inte kul att komma till skolan och tro att man kan, fast det är tvärt om. 
   Ska kanske, om jag orkar, skriva lite på cancerberättelsen jag håller på med. Jag känner att jag behöver skriva om kärlek, eftersom att det är den känslan jag känner 24/7 om dagarna. Lalalalalalla *visl* Kanske mår jag dåligt av vädret också? Jag brukar ofta vara grinig om vädret stör mig. Men iallafall, jag ska snacka med 'honom' imorgon och be om förlåtelse för lilla Kalle... Jag känner mig verkligen mammig, haha! Kanske måste jag också stanna kvar i skolan i typ en halvtimme imorgon för att det blev något missförstånd mellan en utav mina lärare, men jaja. Bara jag får snacka med honom så är mitt liv ganska så fullbordat.

Kram på er by now.

Try to shine


Tokio Hotel - By your side

Your life is meaningless
Your diary blog full of trash
It's so hard to get along with empty hands
You're looking for the rainbow
But it died not long ago
It tried to shine just for you
Until the end

Just nu mår jag verkligen knäppt, på något sätt är jag deppig. Även fast det inte är meningen. Så nu ska jag se på Ghost Whisperer och plugga för att distrahera mig själv.
Kram.


Du är så jävla underbar



Du har så jävla vacker personlighet,
jag hoppas att du förstår det.
Men hur ska det gå när bara du finns i mitt huvud,
Jag älskar hela dig, inte bara ditt utseende.
Din personlighet, ditt underbara leende.
Du är så underbar, snälla ge mig en chans.
Vill bara va med dig, ingen annan stans.
Men jag tänker på dig varje dag, varje minut.
Jag hoppas denna saga kommer få ett lyckligt slut.

aldrig har det hänt mig
känslan träffa mig så hårt
jag hade skit i livet bakom
och du läkte mina sår
att inte ha din närhet
som att inte ha nån luft
jag kämpar mig igenom
varje dag men det är tufft
första gången som jag såg dig
nere på station
jag flög in i en dimma
nån slags illusion
du och jag tillsammans
vi är paret perfekta
när jag tänker på oss
så vet jag att du är den rätta
jag älskar dig ---
och jag kommer aldrig lämna dig
för du är ljuset i mitt liv
allt är underbart med dig
och kärleken ska alltid finnas
jag svär du är bäst
du är en ängel utan vingar


älskling, jag önskar
att jag kunde berätta
min hemlighet
de som inte många vet
att jag älskar dig
mest på denna jord
går inte att förklara med ord
mitt hjärta värms varje gång
jag ser dig le
med dig i min närhet
orkar jag så mycket mer
att höra din röst
ger mitt hjärta mycket tröst
och läker alla sår
önskar att du kunde förstå
hur jag mår
att du kunde sätta dig ner
och prata med mig
asså det finns ingen så
underbar kille som dig
vill dela hela min värld
hela mitt liv med dig

Varenda blick som jag får
de bränner varenda en
det finns ingenting att lägga bakom sig
har försökt, men allting lutar mot sen
Du är seriöst vacker
vet aldrig hur jag ska kunna säga det
utséende, herregud vilket pet
din perfekta insida,
din vackra röst
kan någon någonsin förklara lyckan i mitt bröst?
Allt som du säger
jag litar på dig
även om du kanske aldrig vill ha mig
Folk säger att du inte duger
fan var de är störda, förstår du inte att de ljuger?
Avundsjuka är vad de är
Kärlek är ju ändå en ganska stor affär.
Försöker söka i mitt inre,
få svar på alla frågor
önskar att jag kunde vända mig mot någon som förstår
Vet inte hur jag ska säga till dig
att jag är din,
oavsett om du vill ha mig

Hopklipp från Sofijahs låtar, tycker de passar in på mig, hahaha. Sista delen är dock skriven av mig, 8D

you make my life worth living

Just nu sitter jag här ute i solskenet med datorn i famnen, och usch vad otroligt mysigt det är! Jag orkar inte ens förklara dagen, för jag är så lycklig att jag bara vill hoppa och skrika. Att min mössa försvann är kanske det mest intressanta att berätta, men som tur var hade Linnea hittat den... Piuh, vad rädd jag var innan! Men någonting som gjort mig gladast med skoldagen var det som hände då jag skulle gå hem. Det var seriöst bättre än någonting.
   Jag älskar dig så otroligt mycket, världens finaste.

   Nu ska jag fortsätta gotta mig i solskenet med tyskaglosor, innan jag går in för att se Ghost Whisperer.

'Kort'novell

... För andra gången - tror jag att det är? Det här är egentligen en personbeskrivning för en utav mina rollkaraktärer, men jag hade sådan lust att skriva om den att jag gjorde det. Och faktiskt, den här kommer det en fortsättning på. För den blev så otroligt bra.


Bilden är från Google, ingen aning om vem som tagit den.

   ”MIIIIIIIIIIIIIIIIIH?!”
   Skriket studsar mot de ljust gulmålade betongväggarna och får den blonda lilla flickan, som av storkleken att döma verkar vara väldigt lättskrämd, att hoppa flera meter upp i luften av rädsla. Hon bär en stor hög med skolböcker – allt från Engelsk grammatik, till hennes gamla och väldigt välanvända tyskaordbok – i famnen, och om man innan tvekat över flickans styrka får man genast svar på den frågan då alla böcker dråsar i marken när hon fumligt tappar greppet om dem. Ögonblickligen blir hennes kinder rosenröda, och hon böjer sig ned för att ta upp böckerna då skriket hörs igen.
   Flickan verkar haja till för några sekunder då det kommer närmre, som om personen som skriker hennes smeknamn kommer gående, eller springade emot henne. Hon själv börjar springa, vettskrämt och panikslaget. Som om hon äntligen har kommit på vem rösten tillhör. Det verkar skrämma henne. Annars skulle hon väl inte sprungit så fort, så vettskrämt? Hennes steg ekar mot väggarna och slungas tillbaka mot henne, men hon har redan hunnit undan. Böckerna ligger kvar i en sorgsen hög på golvet, men det bekymrar henne inte längre. Hon måste bara bort, iväg… Hennes mamma, som den ropande rösten tillhör, brukar inte använda hennes smeknamn. Aldrig. Hon brukar inte ens tilltala henne, inte ens se på henne. Att hon kom till skolan för att leta efter henne var något helt nytt och en situation som oroade den lilla flickan till det yttersta. Andra barn, eller vuxna för den delen, skulle aldrig kunna höra det gömda hatet i den äldre kvinnans röst. De skulle aldrig kunna se den djupa besvikelsen i moderns ögon. De skulle aldrig förstå.
   Egentligen var det inte meningen att de ska förstå. För om det hade varit det, då skulle flickan redan ha kunnat bli skyddad. Det blonda håret flyger runtom henne då hon rusar ut på den tysta, lugna skolgården. Resten av alla skolbarnen skulle komma om bara några minuter, men nu var det helt folktomt. Flickan var alltid först. Självklart för att slippa ifrån sin mamma så snabbt som möjligt, men också för att hon trott att skolan skulle vara den enda säkra platsen där hon kunde få vara ifred. Den alltid gnisslande entrédörren öppnades framför hennes händer utan att hon knappt rörde vid den, och skriket hördes ännu en gång, närmre den här gången. Flickan var för långsam. Ville hon hinna undan, var det här hennes enda och sista chans. Den här gången kanske hon skulle kunna låta sin plan gå i verket, så att hon slapp se sin mamma något mer. För gott.
   Flickan ökar på stegen och känner hur vinden slår mot hennes kinder, men ändå känner hon sig helt bedövad. Som om hon egentligen bara är ett skal utav en kropp som förut tillhört en själ. Numera gick hon bara på känsla och förnuft. Inte på vad hennes hjärta sade. För hennes inre hade slutat tala för sig själv för länge sedan. Nu fanns det inga inre känslor, inga röster att lyssna på längre. Headsetet och dess öronsnäckor hänger fortfarande med henne, och den dunkande rytmen i Break Away får henne, trots ansträngningen, att länga på stegen. Sin kondition borde hon ha tänkt på, tänker flickan medan hon sliter av sig axelremsväskan i farten. Den dova dunsen från dess fall hörs en bra bit ifrån henne – hon har redan hunnit avlägga flera meter bakom sig på bara några sekunder.
   Hon var tvungen att lyckas.
   Plötsligt, till hennes förskräckelse, törnar hon rakt in i någon. När hon höjer blicken, vakande för att när som helst springa iväg igen, möter hon ett par bruna ögon som genast får hjärtat att skena.
   Äntligen, där var han ju. Precis i rätt tid.


Det rör mig inte i ryggen

Jag vet att vissa personer tycker om hur jag är. Att jag driver med mig själv och att jag tillåter mig till att släppa loss. Andra tycker det är helt galet att jag ens finns och att jag inte sitter inne på något psykhem. Visserligen vet jag att det kan se helt galet ut när jag hoppar runt likt en kanin, men det är så jag är. Jag ändrar inte på mig för andras skull, för de föddes inte som jag. De vet inte att jag måste vara så för att inte bli helt deprimerad.

   Jag är nog en ganska glad person, jag gillar att visa mina känslor. Är jag ledsen och arg, då måste jag gråta. Så är det bara. Jag måste också prata om mina känslor, låta folk se dem. Jag har väldigt lätt att släppa in fel folk in på livet, folk som gör mig illa. Inte fysiskt såklart, men ofta psykiskt.

Men att folk klagar på hur jag ser ut, det är fel. Bara för att de själva är dessa perfect-faces, sådana som aldrig verkar ta åt sig och som aldrig verkar ha en dålig hårdag eller dålig hy. Jag har det båda, nästan varenda dag. Men ändå, det är så jag är. Jag tycker det är surt att få kommentarer om hur jag ser ut, om att jag inte är snygg. Jag menar, att säga sådant är inte okej.

   Och sedan tycker jag att det är jättetråkigt att folk överdriver så otroligt mycket. Jag menar, det är insidan som räknas, eller hur?

Stockholm Horse Games

... Jag fick sånt sug efter att redigera bilder och samtidigt kika på sommarens roligaste hopptävling! Så, här är de bilderna jag redigerade, mest för att ni ska ha något intressant att se på. (Och vill ryttaren/anhöriga att jag ska ta bort bilden gör jag det självklart!)


Jag vet inte vad det blev för grått streck på andra bilden, wierd... Men sista bilden är i alla fall min favorit! Hästen är så söööt!

Wie du bist


Gud vad jag saknar StockholmHorseGames... Hoppas det blir något i sommar också!

Hej hej! Gårdagens fest var helt gaaaaalen, men urkul ändå! Jag var väl hemma och i säng vid 20 i 11, och ändå skulle jag gå upp tidigt dagen efter... Jag var nämligen med lilla mamma till stallet, för att kanske rida Phanter lite och även se på tävlingarna som pågick i Gröna ridhuset.
   Jag stack ut på Phanter, mamma ledde såklart, men han var ganska spänd och så - så det blev inte så jättebra. Lite sänkte han sig i alla fall, men skällande hundar som ägarna inte riktigt har pli på kan man ju inte göra något åt.
   Sen satt (gled) jag av och stack in i Gröna för att kika på tävlingarna, det var ganska kul faktiskt men jag blev jättekall. Dessutom har jag fått något slags förkylningsmunsår och känner mig helt värdelös, så man kände sig inte så proffsig där man satt och skakade i hela kroppen. Men okej bilder blev det i alla fall, trots att mer än hälften blev sudd.

Just nu sitter jag här och drogar musik, ska kanske redigera lite bilder också om jag får tid och lust. Dessutom har tydligen 'stordatorn' kraschat, så några nya bilder kommer det antagligen inte bli på länge.

Kram!

The sun will shine like never before


Cha chaaa! 8'D

   Nu står World Behind My Wall, akustisk såklart, på repeat medan jag gör mig iordning för ikväll. Det blir rosamålade naglar, en gul tröja med lila detaljer, bruna shorts och lila tights. Till det är det plattat hår och några smycker som gäller (a'

Men nu måste jag slå in Idas present, kram på er! <'3

pilzeeeeeeeeeee

Jag sov supergott inatt, men ser fortfarande huuur trött som helst ut. Hahah, kanske därför den onödiga rubriken. Vad ska man annars skriva om man sitter och lyssnar på Killerpilze, hehe? (a'
   Jag ska gå och städa ordentligt nu, innan jag drar iväg till stallet för att sköta lilla pusshesteen.

Kram så länge! :'*


I just flow...


Killerpilze - Rendezvous ♥

HAHAHAHHA, dagen har varit seriöst den bästa i mitt liv - nääästan! Det var varmt, jag snackade med Alex, han vet nu seriöst att jag gillar honom och woooow... Efter en otroligt flummig dag i skolan - jag skämde ut mig ordeeeentligt! - så drog jag, Emelie och Jossan till Vällingby. Efter att jag och Jossan provat coola kepsar - vi såg korkade ut! - inne på Stadium, drog vi till Åhléns bland annat. Och DinSko såklart, jag prövade ett par låga illrosa klackar, ett par svarta 'killer heels' med nitar och de på bilden ovan. De vita var ju såklart heeelt underara, men jobbiga som jag vet inte vad att gå i. 
   Tillslut blev jag superflummig, så vi gick till 'Sushibaren' och jag var helt galen. Alla stirrade. Men bäst var det ju när Emelie sa 'Amalia, fem personer stirrar på dig!' och jag brister ut i ett 'Jaha!? Var det inte FLER?!' Men - till mitt försvar - jag var flummig. Sen när vi skulle av bussen så stängs dörrarna typ rakt på mig, och jag springer ut genom dem för att rädda mig själv... Jossan, jag och Emelie skrattade hela vägen hem, hahhaha! Det måste sett jättekul ut...

Jaja. Krram på er :'*

Sweet dream...


Or a beautiful nightmare?

Jag drömde världens underbaraste dröm i natt. Bättre än den om Alex. Den här handlade om min ängel, den vackraste killen i hela min värld. Det handlade om Bill. I början var det någon slags fotbollstävling, jag var inte speciellt intresserad. Så jag gick in på fiket, och där satt Bill med typ tvåhundra livvakter runtom sig. Jag gick fram till mamma och pappa, de satt bara något bord ifrån honom. Och när jag satte mig ned, kunde jag se allt. Hans hår, hans perfekta näsa, hans ögon, hans födelsemärke på hakan... Han såg mig aldrig, men det betydde så mycket att se honom.

   I alla fall, dagen har varit heeelt otroligt. Jag har pratat med Alex, skrattat ihjäl mig åt en grej som inte ens var kul ('SA HAN ATT HANS PAPPA HADE EN SKÅPBIL?' - ehehehehe) och har bara varit. Handbollen börjar om en timme, så jag ska göra iordning väskan.

Krram 8D

she fell down



James Morrison - You make it real

Egentligen vill jag bara ut och fota nu, men efter att jag redan har haft en liten photoshoot (se resultatet ovan) när jag kom hem från skolan så har jag inte riktigt någon 'ork' till att dra på mig skorna igen. Dagen har i alla fall inte varit speciellt rolig, vi var på muséeum, Kulturhuset, och såg utställningen 'Känn dig själv'. Vi delades upp i två grupper, och jag kan ju säga att Sohrab piggade upp alla rejält, hahahahha. Och Jossan skrämde livet ur mig i ett kolsvart rum, och jag stog tydligen och 'slog till' alla i mina desperata försök att hitta henne igen, trodde någon kidnappade henne eller något. Hahahha.
    Ändå var dagen rätt wierd, kan ju inte säga att den har varit den roligaste i mitt liv... Jag har betett mig som en stor idiot mot en utav mina vänner, och det ångrar jag skarpt. Men men, jag hoppas att allt är löst nu!
   Samtidigt har jag sett Alexander typ en 200-del av min dag idag, och det gör mig deprimerad. Jag skulle gärna velat ha sett honom mer. He he.


no, I'm not a VAMPIRE


Yeah, because, then my eyes will turn brown - right? So, yeah, I'm just a blond, pale beuty.

Om man har tråkigt, vad gör man då? - Jo, då redigerar man bilder! Den här redigerade jag idag, och jag är helt begeistrad i den nu. Älskar att ögonen är lite eldiga men ändå försiktiga och en aning rädda, och att de liknar hav på något sätt. Det här är den bästa redigeringen jag någonsin gjort, heeelt seriöst. Lovely ♥


Update; Vet att en del av bilden 'klipptes' av, men so what, right? Just look into the eyes (viiilka kommer det ifrån, hehehe?) folks! Och allt är det ju såklart copyright på, såklart. 

Na-na-na-na-na


Family Force 5 - Topsy Turvy

Just nu är jag inne i min egna, självupptagna värld där det bara kretsar tankar runt honom, honom och honom. Hela tiden. Eftersom att jag är friends så måste jag 'rastvakta' första rasten på tisdagar, och jag var typ först ut. Det var superkallt i alla fall, och när Alex och Asta gick förbi så följde jag med dem upp, för de skulle hämta friendsjacka. Iaf, när vi kom upp så skulle de tydligen inte ha någon jacka, för de skulle till jumpan istället, och då blev jag ju såklart superledsen. Det blev ingen repris på rasten då vi snackade hela tiden.
   Så jag följde med dem ner igen, och då klappade han mig på axeln och sa 'Du klarar det, Amalia!', hahahha, jag fick typ hjärtstopp? xD Sen snackade vi hela vägen ned, oh vad jag älskar hans röst... *up and away* Och samtidigt hade jag Topsy Turvy (ovan) på när vi pratade, så det känns som 'vår' låt nu. Inte för att vi är tillsammans, men såfort jag hör den tänker jag på honom.

just maybe
im crazy
dont you know dont you know im going under
just maybe
in a world of wonder

talkin to myself
what do i have to loose
wish upon a star
fell so far from the truth

Den är favvolåt nu iaf, konstigt nog finns den inte på Spotify...? oO Aia. Den är beeest.


Kom på något eget


Men gud, stackars Adam Lambert. Snacka om hur synd det är om hans stylister, de har så dåligt om idéer att de snor någon annans stil bara för att den är populär och inne. Sen vill man ju inte ens seee Adams scenoutfit, för den liknar Bills 'ljusaxlar' så mycket att man nästan vill kräkas. Hitta på någonting nytt, please? Bills stil är Bills stil, men den passar inte på någon annan. Bill är en exprimentare och passar i nästan allting, medan Adam inte alls verkar vara det.

Det är verkligen skrattretande. Stackars lille pojke som avslöjat sig så. Men en låt får ni iaf, för den här är bäst och jag är så ledsen för att hela albumet inte får plats på min mp3.....

Painting Flowers - All Time Low <''3

Only move your feet

Jag har dansat halva dagen nu, mest åt Kerlis Tea Party. Den är bra (a' Annars tror jag inte att jag har så mycket mer att säga, det är skönt att vi har 1 (!!!) läxa och att jag redan gjort den för dagen. Det är vädret, på tyska, och vi ska fylla i dag för dag. Sen troooor jag att jag ska räkna lite matte bara för att inte ligga efter :3 

Krrrram (a' 

I'm stuck in my dreams

Inatt drömde jag en dröm, som var helt sjuk, men ändå. Den handlade ju såklart om Alex, och först satt vi i klassrummet och han höll om mig. För att vara kärleksfull tillbaka smekte jag honom över tumnageln, det tyckte jag liksom var höjden av ömhet... Hahahah! Plötsligt var vi på en strand och jag gick med han och hans kompisar, men då plötsligt ignorerade han mig, visserligen kollade han bakåt på mig där jag gick med Felix och Albin, men han snackade inte med mig, log knappt. Ändå visste jag att vi hörde ihop på något sätt, att han älskade mig men inte visade det fullt ut.
   Sen blev hans kompisar plötsligt Ida, Jossan, Ellen och Emelie, och Ida satt plötsligt på huk vid hans fötter med armarna om hans knän, och då skuttade han iväg som en kanin - jag var't superavundsjuk såklart. Hon fick ju inte röra min Alex.

   Och i skolan idag i trapphuset så gick han en bit bakom mig, och Assy och Veronica såg det och skrek AMALIAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA, jättehögt, såklart är jag ju så himla dum att jag vänder mig om och typ stirrar på honom, och han stirrar på mig. Ahahahhahaha, sen ler han sådär himla fint att jag nästan har glömt bort halva dagen pga. det oO


Det var't länge sedan

Åååååh vad länge sedan det var man hörde Killerpilze. Visst, Ich Hasse Dich, Stress Im Nightliner och Richtig Scheisse har jag ju på mp3:n, men nu menar jag Letzte Minute, Ich kann auch ohne dich, Scheissegal och Liebmichhassmich. Så bara det att Spotify har väckt mina Killerpilzeminnen som slumrat så länge är ju helt fantastiskt! Jag minns att jag bara satt och dreglade över Fabi, han såg ut som en femåring och var så sööööt att jag blev helt till mig. Så, tack Gud för Spotify. Hade aldrig överlevt annars.
   Men nu, när jag ser dem på bild, kan jag inte sluta skratta. Lille Fabi liknar nu min käre kusin, Mäxx är überhet medan Jo är som Jo är. Han liknar snarare han sångaren i SK8 som jag också för övrigt var nerkärad i under en period. 

   Men min 'kärlek' (ja, eller vad man nu ska kalla det) till deras musik är fortfarande lika stark, så... Ja gud ja. Spotify är sänt från Gudarna, jag loooovar 8D Och sen den här Timo Räisänen... Åh vad Jossan måste ha tyckt jag var outhärdlig när jag stod och halvhyperventilerade efter att jag snackade med honom. Så gud vad About You Now väcker minnen...

Hehehe. Nog nu.
Kram.


Spåttifyy


Hahaha, var bara tvungen att ladda upp den här. Min rollkaraktär är nog preciiiiiis som jag här, mayybe? (a'

Igår kväll hade jag världens huvudvärk, och inte var det bättre när mitt element helt plötsligt började tjuta mitt i natten så att jag vaknade med ännu mer huvudvärk. Tillslut tystnade det i alla fall, och jag kunde somna om. Kanske därför jag sov ända till 10? xD
   Nu var't min kära pappa snäll och fixade ner Spotify på den här datorn, så nu är det Kerli och Tea Party som spelas på högsta volym, typ. Jag tycker verkligen om den låten :D 
   Dagen går väl ut på att ta hand om mig själv, ska tvätta håret och maybe locka det också, ska fila naglarna och måla dem också. Och bara lyssna på musik såklart, jag har saknat Spotify såååå mycket! *bigsmile* Och inte är det fotoväder heller, det SNÖAR ju! Usch, hatar det här vädret. Snöflingor är lika bra som flingor, hahah, jag borde prova och äta dem också, lalalalalalal 'visl* <'3 

   Haha, är det bara jag som är KÄÄÄR i Owl city? Fireflies är ju brra, men TTP är ju bättre :D Det låter verkligen som samma musik, haha, ingen variation maaaaaybe? (a' Hhihihi.

Almost Alice


Jag skulle kunna hissa filmen, eftersom att den är den bästa jag någonsin sett. Jag kan minnas att jag såg den här när jag var liten på teater... Wouh. Memories. Men nu är det faktiskt soundtracket jag ska hissa. Avril Lavigne's Alice (Almost Alice) är nog min favoritlåt just nu, den är så otroooooligt bra. Fast den blir lite skrikig på slutet, men 'I found, myself, in Wonderland' är nog den bästa raden och tonstycket, det är något som jag tror att jag skulle kunna somna till, haha :3
   Sen är ju Tokio Hotel och Kerli med i en utav låtarna också, och Strange är otroligt bra trots att Kerli skriker sig genom hela, halva låten och jag får skavsår i öronen. Men Bill är bra. Älskar hans röst assoooo... Så den skivan ska dimpa ner i min brevlåda snart, snart, snart för jag behöver den! *dreamy face*

Nu är våren kommen...


David Guetta ft. Kid Cudi - Memories (världens vårlåt! ♥)

Samtidigt som jag nu är jättebesviken och arg och ledsen kan jag ändå inte låta bli att le då jag nu har insett att det är VÅR! Fåglarna kvittrar, när jag senast kollade var det åtta plus, snön smälter bort och krokusarna och skillorna kikar fram mellan höstlöven som bevarat sig under vinterns kalla snötäcke. Men, glädjen dämpas av den otroligt sura förlusten idag. 13-15 mot ett lag vi vunnit mot alla gånger (men visserligen var det bara jag och Carro som var 'riktigt framåt' från -97 och resten från -98) och jag gjorde 5 mål. Då slutsignalen ljöd började jag gråta, för jag var så besviken på att jag inte klarat att slå in några mål till så att vi vunnit.

Men efter en stund i stallet var jag åter igen glad igen, Jack hade vårkänslor och var otroligt göööööllig! Puss på han <''3

In a white dress


(tryck på bilden för förstoring)

Jag har suttit i timtals och gråtit över det här. Många vet nog varför. På ett sätt så skulle jag så gärna vilja träffa Bill för att se hur han är i verkligheten, hur han betéer sig och hur han verkligen pratar. Vem den riktige Bill är. Men samtidigt vill jag inte det. För hur många gånger har han inte sagt att han vill känna kärlek vid första ögonkastet? Jag behöver ju faktiskt inte vara den han söker. Det är kanske därför jag känner att jag bara nu vill beundra honom på avstånd. För det känns inte riktigt som om vi skulle passa ihop. Dels är jag ju för ung, dels så... Ja. Herregud. Jag är verkligen patetisk.

Det var som kattsen...


Klicka på bilderna för att få dem större...

Såhär blev resultatet efter någon halvtimme av redigering. ALLA bilderna är redigerade, det är samma katt (jag lovar!) och... Ja. Extremt copyright, såklart. Tredje bilden är bäst, för där gör Chakkis parodi (nämligen) av Twilight. Ehehehehehehe.


Stuck in reality


Woah.
Idag var det den där musikredovisningen dårå, och det
gick faktiskt toppen! Trots att jag blev lite nervös och stammade, och så otroligt duktigt sade att 'Bill är en och nittio lång, och som det redan är känt väger han för mycket för sitt eget bästa...' Dock frågade Sohrab senare om han hade anorexia, och då sade jag att han antagligen hade det. Ahahahah, jag är så dum...

Annars har jag varit ganska så pissed off på Sohrab och Mattias för en grej under sista lektionen, orkar bara inte förklara. Det känns bättre nu i alla fall, men jag hatar den där känslan av att vara svag och maktlös. Plus att jag fick världens klaustrofobi för att jag kände att jag satt fast... Äh. Skit samma. Pojkar är som pojkar är. De växer bara upp lite långsammare.

Men jag har massa lust att baka, så antagligen blir det kladdkaka eller cocosbollar (yummy!) under dagen här. Skulle så gärna vilja hinna innan Ghost Whisperer, så då blir det nog cocosbollar trots allt. Och ikväll är det myyys, inga läxor, ingen sport, bara slöa framför tv:n med popcorn och gott... Hahah. Jag gillar fredagsmys :3

Kramkram!


Update; Några har på msn frågat efter bilderna på photoshooten på Chakkis som jag lovat att lägga upp, men glömsk som jag är försvann det ur mitt huvud. Men nu är de i alla fall överladdade på datorn, så de är strax inne här också... Och nu lovar jag verkligen!

Muw hissar dagens...


Mössa
!
Den här mössan har jag haft sen sportlovet, jag köpte den uppe i Åre - och är helt fast i den sedan dess. Kan inte sluta använda den, den sitter så bra, är varm och snygg, framförallt! Och om den försvinner, då är det tårar och skrik och jag vet inte vad som gäller... Dagens hiss är den absolut.

Och inte ska den av än. Vet inte om jag någonsin hittar en sådan själsfrände som den här (ahahaha,) och det känns som att utan min mössa är jag inte riktigt mig själv. Wierd, eller hur? (a' Men jag är ju lite strange och wierd, så jag och Lars-Olof (som nu mössan heter) passar nog väääääldigt bra ihop :3


WOAH

En applåd för mig nu, alltså! Nu är jag klar med mitt musikarbete, alla låtar är checkade, jag vet var bilderna ska in... Texten sitter inte ett dugg, men det gör ingenting. Tror jag ska gå och se på Vampire Diaries med glass, bara för att fira! *happyface*
   Har i alla fall fått iväg två rollsvar till Olivia, och det är också värt en applåd eftersom jag bara måste hylla den tjejen. Har aldrig träffat på en bättre rollare, visserligen hade vi båda en deprissionstid efter konserten och det blev helt 'strange' rollsvar, men ändå. Hon är bäst. Och jag är så himla glad över att jag någonsin började rolla med henne. (Och Noa, pliiiis', men hon är min. höhö. sluta stjäl mina rollare, btw :'*)

   Handbollsträningen gick sådär, gjorde två baljor vilket ju faktiskt är bra i matchsammanhang (a' Woah.

Hejdårå *vink* 8D

Just a litle bird...


Gammal bild, jag på vänster sida iaf. Mic's och Halla i mitten. Btw är det där den bästa bilden på mig och Emma just nu, men som sagt har hon ju ganska så svårt att jobba ner sig :3

Ahahahaha, gårdagen var ju superproffsig 'visl* Hoppning på Emma, det var höjd och snäva svängar. Inte så högt egentligen, men tillräckligt för att det skulle gå dåligt, hahaha. Emma var i alla fall superfin, hon hoppar ju allt som kommer i hennes väg - bara de i hoppgruppen som förstår, ahahah? I alla fall, på slutet fick vi hoppa en liten bana, men jag som fortfarande var lite lost efter att Alex pratat med mig var väldigt ouppmärksam och slarvig och var inte beredd på att hindrena stod väldigt, väldigt tätt. Så vi hoppade fel hinder och vägarna såg ut som... jag vet inte vad. Men ändå. Det gick toppenbra. Och så klarar jag att hoppa minst 70 cm utan stigbyglar i LUGNT tempo medan min häst nästan skjuter mig ur sadeln. Hahah, det måste sett sjuuuuuukt ut. Men Emma är fin iaaaaaf.

Tyskaläxförhör, (alla rätt, woah!) matteprov (det blev helt knäppt...) och engelskadiagnos (som också blev wierd) är bara små delar av mitt liv idag. Resten är för privat bruk *evil laugh* Näurå, men nu ska jag jobba klart med mitt musikarbete (a'

Kram!

Nä nu....


.... gifter jag mig med Bill. Alla hans små kommentarer, hans röst, hans ögon, hans mun, hans näsa, hans hår... Det är helt 'adorable'. Jag har bara ingen bättre kommentar. Men seriöst. Han är för fiiin *dreamy face once again* Hon är en prinsessaaaaaaa... Just. Kollade på ÅDDÅMÄDIIIG-shouten för couple off sec's ago, och den är bäst. Alla är så gulliga, och mitt hjärta får typ rådamp då jag ser Gustav med en systemkamera. Ahahahah, nää, jag är inte konstig 'visl*

Min gentelman

Nejmen seriöst. Den här dagen har faktiskt varit väldigt bra, jag har hunnit med det mesta och fick tillbaka mattestencilen också. Tre fel bara, och det är ju super :'3 Ska bara checka av vad några av felen var inför provet imorgon...

Sen när jag skulle hem så var dörren avspärrad för att de kastade ned snö från taket, så vi fick gå ut genom en på andra sidan. Alex och hans kompisar gick samtidigt som oss, och så höll han upp dörren för mig och sa 'Amalia, damerna först'... Oh. Älskar hans röst alltså... Men vi fick skynda oss ned för trappan, för den var också avspärrad. När jag var nere så sa jag 'Vilken tur att jag inte dog' och då sa han 'Damn', med log såklart. Alltså gud. Han är ju föööööööör fin. *dreamy face*

Nu ska jag plugga inför läxförhöret, diagnosen och provet. Kram! <'3

(a'

... Bara för att jag gått och blivit kär i Devilisch. De är bääst assooo :'*

Men nu är det handboll. So...
   Tjofräs och kram :'D


Men oh

Läxor tar upp mitt liv. Slänger ändå in dagens låt eftersom att den är bra. Nån som känner igen den maybe? ;'D


Ciao.

Hata, hata, hata....

Idiotyoutube. Bara för att det inte finns nån bra video på Automatic så får jag spela den Akustisk istället, och inte ens DDM finns som bra video. H*LVETE. Nu är jag riktigt pissed off på youtube och allt annat. Men ändå, jag orkar inte hålla på och tjaffsa med en sida, så jag kör akustiskt istället. Men jag är ändå sur. Och det tänker jag vara heeeeeeeela veckan nu assoooo. Inte ens att Bill är vacker i profil kommer kunna få mig på bättre humör. Mitt musikarbete är förstört. BUÄHÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH *hög gråt*



Nu kör jag bara akustiskt för H-E. För nu har jag hittat bästa videon på när de spelar Monsoon på Burbank Kiis, akustiskt, och jag började betée mig hysteriskt eftersom att Bill sjunger otroligt vackert. Buääääh. Helvete. Seriöst. Jag kommer dö med det här bandet. De är seriosly bäääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääst.

Tssssss

Dagen var bara så overdrive, vi åkte pulka i en superläskig backe och jag snackade mycket med Alex och hans kompisar. Men såklart så trillade jag massor i backen, så blev tvungen att under långrasten gå hem och byta kläder :3 Ems och Ida kom senare och vi satt och flummade massor i kökssoffan. Kulkul (a'

Nu ska jag kolla klart på Ghost Whisperer, och sedan plugga lite inför engelskadiagnosen och matteprovet på torsdag. Kramkram! :'*

♥Alex♥

Det rusar genom mig som en varm våg. Om jag hade kunnat hade jag stoppat den, fått den att stanna kvar vid mitt hjärta. Men den sprider sig. Och inte vet jag vad jag ska göra åt det heller. Hans ögon påminner mig om någonting. Någonting som jag inte kan förklara, och hans leende… Jag tycker om det.
   Ändå känner jag mig inte som mig själv när han kommer, pratar med mig. Jag vill bara överdriva allting. Och allting han gör, när han skrattar, när han ler, påminner mig om den kärlek jag vill uppleva.
   Den där varma vågen kan jag inte göra någonting åt. Den baras finns.


Men guuuuuud

Hittade den här videon på Veronicas blogg;


Herremingud. Sådär ska jag bannemej också göra, träffa Bill och hoppa rakt in i hans famn... Oh my god. Nu kommer jag få ett hysterianfall igen.

Oh my god. Oh my god. *sadface*

Cauze' it was all yellow

Nu lyssnar jag på Jason Derülo's She flies me away bara för att jag inte har någon bättre musik att lyssna på. Och är det bara jag som tycker att de på radio bara spelar urgamla låtar som man blir helt sömnig av att höra igen? Jag har superont i ryggen också efter att jag skottade lite snö, så nu hatar jag det här vädret, min rygg och snöskyffeln. Samtidigt har jag fem dagar på mig att bli klar med mitt musikarbete, så jag har massa stress eftersom att alla bilder inte passar in än.
  
    Ibland önskar jag verkligen att jag blev klar tidigare.

Men åh. Nu måste jag fortsätta jobba.
Kram.

The way I am

Cha-chaaaaaa.

Kvällen igår var okej, vi förlorade med 18-4 (3? oO) och jag hade världens skrattattack över det andra laget som var liiiite för överdrivna för min smak. Men åjdooo, jag är ju ingen sådan som tar åt mig :3
   Phaha, sen var det Melodifestivalen dårå, och jag hejade ju såklart på Salem, men många andra låtar var ju bra också. Om inte Salem vann skulle Darin vinna, så var det bara. Dock tyckte jag att Anna var värd vinsten, för hon har en grym röst och en väldigt bra låt. Och sure om ni tycker jag är galen nu. oO

Aia. Idag ska vi maybe gå och se Alice i Underlandet i 3D, I'm so happyyyyy :3 

Aha-aha-aha

Nä. Nu är jag inte alls pepp. Men nu är det match. Så jag ska vara pepp. Ahaahahahah... Ikväll äre' bästa ever, gillar 180 800 reklamen som låter som I'm yours, ahahah, nu är jag fluuuum.... Börjar på nått sätt tänka på när jag och Ebba var uppe i åre och åkte off pist och körde rakt in i träd, ahaha... Längtar tebaax assoo...

Just det, jag skulle vara pepp. Nu äre Peer på radion, ahaha, coolt, känner mig proffs nu asso, solen försvinner och det är mööööörkt, nyss snöade det haaagel. NUÄRE  SB12 på radiooooooooooooooooooo *driiiv*

Asso puss på alla.

wenn ich dich seh

Mitt liv går ut på musik. Reallyyy :'* Nu är det Lil'Rain & Ice Mattic som spelas, med wenn ich dich seh. Är kär i alla Lil'Rains låtar på tyskar, de är för bra... Det är verkligen musik jag kan lyssna på hela dagarna igenom. Inte för att jag förstår allt, men har jag bara texten framför mig kan jag nog lista ut ett och annat. När jag väl tänker på det skulle jag vilja höra Tomiii rappa. Wuah. My mind is freaking out...

My heart skips a beat

Nu är verkligen våren påväg. När jag gick upp för vår uppfart kunde jag känna den varma doften av dammigt grus och insåg hur mycket jag verkligen sett fram emot värmen. Så därför ska jag ha lite photoshoot ute idag, och även nästa vecka (med tjejorna, hoppas jag!). Ska fortsätta på Valentines Day-temat jag hade igår, det blev ganska okej bilder faktiskt! *happyface*

Skoldagen var värst, jag höll på att somna. Kanske för att jag både är trött psykiskt och fysiskt och ser ut som ett lik i ansiktet. Dessutom känns mitt liv jättekonstigt just nu, och jag kan inte förklara varför heller.

Kram.

How can I connect to you?

Dagen gick liiiite segt idag, den började med tyska (vi såg på Mamma Mia, tyskt tal, tysk text) och slutade med engelska. Engelskan var ju bääääst, 'It's like a smiley, you can nearly talk to it, because it has a litle mouth...' Ahahahha, jag är så smart! 8'D 

   Nu kollar jag på Ghost Whisperer, så måste sluta. Ska på handbollen ikväll, men mina muskler i benen är lite wierd så det gör ont när jag går, så jag ska ta det lugnt...

Kram!

Gib nicht auf


Lil Rain - Gib nicht auf ♥

Fair Play Cup -10

Cha chaaaa!

Fair Play idagdå, wuuuh, kom dit med helt fel skor (handbollskor på gräs, vetja!) och för korta strumpor. Skydd hade jag inte - men hallå, det är fair play....? Det funkade i alla fall, fick låna strumpor av Richard som var otroligt stora, mina fötter rymdes väldigt bra i dem kan jag säga.. Alla tre paralellklasser kom för att kolla, men blev utkörda. Inte ens killarna som skulle spela efter oss fick kolla.
   Första matchen blev till vår fördel - laget vi skulle spela mot kom inte och det blev walkover. 3-0 till oss! 8D Visserligen ville jag spela den matchen, men vinst är ju bra det också. Andra matchen var kanske inte den 'bästa' 1-1, men Esra i mål var ju aaasgrymt! Hon räddade en straff och en retur, vi var sååå nöjda. Tredje matchen minns jag inte så mycket av, bara att jag bytte från back till forward och det passade mig perfa'! Vi vann den också, och om jag inte minns fel blev det 1-0. Feben gjorde mål på en assist från mig, vi var ganska duktiga framåt :D
   Semifinal då, men då var jag grymt trött. Jag var supedålig, men vi prickade in mål framåt med en stark Amanda-Tora längst fram som gjorde en finalplats till vår. Mitt spel vill vi inte ens tala om, bollarna bara rann iväg framför mina fötter och det svartnade hela tiden framför ögonen.

   Tillslut final, mot en skola vi redan mött, 1-1 blev det ju som ni kan se ovan. Jag var grymt taggad, men nu var det 6 ute + målvakt, på full plan. Tora och Amanda gjorde allt måljobb, och då slutsignalen ljöd hade vi haft greppet om det hela väldigt bra - 3-0 till oss!!

   Jag är så nöööööjd tjejor, men nu är det lite plugg och sen ridning som gäller. Kramkram! <'3

Why did I say yes?

PWAHAHHAHAHAHHA - nu ska jag tydligen spela fotbollsturnering för skolan imorgon, da real big problem är att bollarna typ flyger rakt på mig och gör så att jag trillar. Nån som kommer gilla morgondagen? - Probably not me. Men, som tur är, så är jag reserv och behöver inte spela om nu inte Feb's skadar sig i mål så måste jag hoppa in... WUAH. Alla förbereder sig på att förlora me miiiiig? Näråh, vi har ju Viola, Amanda och Tora som får äga åt oss. Och Jossan och Vivvi förstååås! <'3

Nu sitter jag här och peppar lite inför morgondagen och lyssnar på Chris, alias Nevershoutnever. Han är bääst assooo, ily :'* Känner mig sjukt driv idag, ska kanske dra ut och fota mig själv för att ha lite nya bilder att fixa och trixa med, men sen ska jag jobba med musikarbetet också. Måste bli bra nu. Så pepp.

Gårdagen gick toppen, men alla småheeestarna var superpigga och två åkte av. Men min lilla Schmuul skötte sig super, även fast hon var lite som en tickande bomb ibland och bara ville springa. Var noga med mina händer idag också, ska INTE bli för dragig! Då lugnar hon också ner sig... Då vi travade av dem gick det iaf superbra, hon sänkte sig och var jättefin. Fast jag så mycket för lång, mina fötter är nästan nere vid hennes knäskålar, men med det säger jag nästan.

Aia. Kram på er.


Assooooo...

Bara för att den här låten är otroligt bäst! Har lyssnat på den 3628505727 ggr sen jag kom hem, kan inte sluta heller. Vet ju nt vad ni tycker, jag är i alla fall helt förälskad :3 Eftersom att jag lyssnat bara lite (men inte för mkt) på TH idag, så har jag fyllt ut med annat istället, som Seal, Coldplay men framför allt The Cure. De är faktiskt bra.


Fireflies...

... Bästa låten just nu... BUÄH. Grymt bra... *lahahahaha*

   Skoldagen gick seeegt, men vi kikade iaf in på min blogg under tjejsnacket och kollade på grymmaste videon under med killarna, bwhahah, kär i den assoo... PÅ NO:n fick vi tillbaka våra prov, och jag är sååå nöjd med resultatet, Toppen +++ 8'D Kanske för att jag skrev om någonting jag bara visste hälften om? Aia, spela roooll... Glad är jag iaf!
   Sen gjorde vi egen läsk, men den blev jätteäcklig så hade i typ ett kilo socker istället, då blev den för söt. Den smakade päron också, men man fick ont i magen. Så jag gör inte om det där hemma...

   Nu ska jag plugga matte, diagnos imorrn och jag kan iiiiiingenting. Höhö, but life is life... Plugga bör man, annars dör man. Eller, jo, jag kan visst nånting i matten, men i alla fall... Vill ju faktiskt ha bra resultat! :3 Sen ska jag till stallet, ska rida Schmuuul 8D Egentligen vill jag skriva på Cancerberättelsen jag håller på med, men by the way borde jag jobba med SOarbetet. Hihihihiihihihihihi. Känner mig lite överdriven nu...

Kram. 

Citat;

'men vettu vad jag tror? du är avundsjuk på den här underbara tjejen, för att hon är sig själv.'

Är det här maybe lilla Emilia eller nån annan? By the way, spelar ingen roll, tack. Jag började gråta som fan. Äntligen någon som förstår. Älskar er alla! Nu äre sängen som gäller efter att jag torkat tårarna...

Vilken personlighet...


WOAH, så Mr Tomiiboy 8D Han brukar ju verkligen inte säga sånt här, nejnej...

Asso, Omg!


För det första - alla måste se den här. Alla kommer garva, oavsett vad man gillar för musik. Eller så blir man chockad. Och var det bara jag som såg en likhet mellan Gustav och Kalle Moraeus? xD

HAHAHAHHA, jag är så jädra kär i det är videoklippet nu assoo, omg, omg... Jag är verkligen beroende!

(Och för alla er som vill veta - jag har knappt lyssnat på Tokio sen konserten. Det går bara inte. Och, jag har glömt bort hur Monsoon lät live. Minns inte om jag spelade in den heller. Det känns som om den försvinner bort i glömska på nått sätt... oO)


Update; Hade skrivit massor med mer här, om vad jag tyckte om killarnas miner då de hörde Darin och massa mer, vilket försvann då min nätanslutning dissade mig totalt... Men, eftersom att ni känner mig så bra, så tycker jag att ni kollar på klippet så får ni veta aaaaaallt! 8D

Gaaaaaaaaaah

Förlåt, jag vet att jag redan lagt upp den här låten, men whatever? Den är bäst, och videon också... När jag ser den blir jag ännu mer lost i Tom. Han är ju bara fööööööööööööööööööööööööööör vacker.


Danke

Efter att jag småtjafsat med en tjej (som jag inte ens vet vem det är) och blev 'uthängd' på hennes blogg, så blev några av de som jag snackat med innan sura på henne. Det var ju verkligen inte meningen. Vill ju inte verka som en otrevlig person, men jag blev väldigt irriterad på henne som inte verkade förstå att alla har sin egen stil (som hon nyligen skrev på sin egen blogg själv också) och att alla får se ut precis som de vill. Att ha ett hjärta under ögat är precis lika random och konstigt som att gå på en Lady Gaga-konsert tycker jag. Tyvärr - jag går inte runt med hjärtan under ögonen. Faktiskt har jag knappt något smink alls, och trivs väldigt bra med att gå runt och vara sig själv.
   Men att folk 'hoppar på' mig för att jag ser ut på ett visst sätt, har hästar på min header (HAHA, jag är INTE den första) och för att min pappa hänger med på en konsert är lite wierd. Liksom, hon vet ju knappt alla anledningar än?

   Förlåt, du Anton eller vad du nu hette, förlåt om du är en kille/tjej, vilket jag inte kunde avgöra (ta inte det där som kritik, men för mig var det svårt att... förstå.. att en tjej (eller kille) hette anton och såg ut lite som en tjej) om jag verkade som en liten bitch och för att du verkar vilja sätta in mig någonstans.

Men hjärtan, kärlek, hästar, konserter med min pappa - det är bara ett kapitel i mitt liv. Nästan allt är bara kapitel i alla fall. Så döm inte utan att veta ytan under.

Men tack till Olivia och Mic's i alla fall, ni är underbara.

You are my everything



Aviation - You where my everything

Låten är speciellt tillägnat till mina fyra solar som är helt underbart fantastiska. Jag älskar er något oerhört.

Let me take you there...

... Skriver på en ny novell nu, baserad på 'Final Day' (Tokio Hotel) och 'Let me take you there' (Plain White T's). Den handlar om en tjej som har cancer, och det är hela jordens sista dag innan den typ kommer sprängas i luften (jag har inte kommit på något bra än, vet inte hur jorden ska utplånas än...) och så kommer TOM *tataramtarrammmmmm* som hon inte sett på flera veckor och så ska de försöka ta sin relation vidare. Men problemet kvarstår - det är ju jordens sista dag. Så hon måste förlåta honom för att göra dem båda glada, vilket är en väldigt svår uppgift.

   Hade 'photoshoot' med Chakkis idag, hon är så sööööt när hon kurrar för att få mer godis 8D Bilderna kommer antagligen imorgon eller på söndag då jag redigerat dem så som jag vill ha dem, och vissa är väääääääääldigt söta! Min lilla tjockis :3

Är fortfarande hyper från igår, älskar ju när Bill gick fram till Tom och sjöng precis brevid honom, de var så otroligt söta då... Woah. Någonting är defentivt fel på mig! 8D

We gonna scratch, we gonna bite...

We'll turn the game into a fight... I hate my life... The pain of love will last forever, promise me, promise me... See the world behind my wall... Zoom into me... 'Are you ready, to make som NOISE?'... 


Brottstycken av gårdagens konsert flyger fortfarande runt i mitt huvud. Fortfarande är jag helt lost i mig själv, kan inte förstå att jag har sett Tokio Hotel. Det är såååå ofattbart. Kan ju börja med hur det kändes att åka hem från Arlanda. Mitt hjärta gick inte på högvarv, och jag var inte alls speciellt pepp inför konserten. I början blev jag orolig - tänk om jag inte tyckte om dem lika mycket längre? För jag har ju faktiskt vittnen på hur jag betedde mig då pappa sms:ade att biljetterna var våra. Men såfort vi steg av vid Globen - och då hade mitt magont ökat betydligt - kände jag hur hysterin kom krypande och stack hål på alla andra känslor. Min röst var hysterisk, jag kände att när som helst skulle jag börja hyperventilera...
   Så blev det ju inte. Vi kom in i 'entréhallen', köpte en tröja för 300 :- (som jag btw har på mig nu - 'Passion for Music' heter den, ascooool!) innan vi begav oss iväg till konsertlokalen, till våra platser. När jag steg in genom dörrarna blev jag helt häpen. Scenen var ju jättenära!! Emma btw, som kommenterade inlägget under, har nog fattat hur jag skulle reagera, hahahahahahah.
   Så väntade vi. I en timme. Ännu mer än det. En timme och en kvart kanske. Det var faktiskt inte slutsålt, men det spelade ingen roll för tillfället. Såfort en gitarr hördes, och det var inte ens Tom som spelade, skrek tjejerna runtom mig och pappa i falsett. Jag satt och asgarvade. Kanske för att jag var spänd.

   Tillslut var det dags. Och då jag såg Tom, såg Georg, såg Gustav, och tillslut Bill som steg fram, fylldes mina ögon för några sekunder av tårar. Min dröm, som stått och väntat i kulisserna i nästan tre år nu, fick äntligen fritt fram på scenen och fritt spelrum. Självklart var det Noise först, och jag skrek NOOOOOOISEEEEEEEEEE så högt att redan vid andra låten, Human Connect to Human, var jag hes. Och, jag måste säga att jag inte är besviken över konserten ett dugg. Phantomrider halvsnyftade jag mig igenom, den är ju för bra. De tidningar som sa att konserten blev en flopp - vadå FLOPP? Den var ju asgrym?! Vem fan bryr sig om det är slutsålt eller inte? Herrejössanes, det är ju MUSIKEN som spelar roll.
   Kvällens favorit var i alla fall Love & Death, faktiskt första gången jag hör den i engelsk verision. Och In your Shadow (som Bill gulligt nog presenterade som 'Shadow!' med sin übergulliga röst) var ju sååååååååååååååååååååååååååå bäst. Gårdagen kommer jag alltid, alltid, alltid minnas tillbaka med ett leende.

   Wow alltså. Wow. Jag är så glad över att jag älskar dem så högt.


Update; Var det bara jag som h a t a d e att inte Gustav (alias Günther) inte fick något ljus på sig? Han satt där i mörkret stackarn... Men då han kom fram, gjorde vågen, tillsammans med alla fans, då tändes det där pickande hjärtat inom mig i brand. Han är så fin, min Gustav.

Dagen D

Just nu sitter jag som på nålar, väntar, kollar på klockan, som går oändligt fort men ändå inte. Nu är det tre timmar och ungefär 22 minuter kvar. Tills jag sitter där. Ser de killarna som totalt förrändrat mitt liv för evigheters evigheter. Jag kommer aldrig glömma det här. Det är fantastiskt. Faktiskt. Och hur Bill än låter, hur de än spelar, hur än alla andra fans skriker och dödar varandra (för det kan ju hända...?!) så kommer jag sitta där helt lyrisk och dö. Har lyssnat på In our Shadow från då de var i Köpenhamn, och jag började gråta. BILL SJUNGER SÅ OTROLIGT BRA 8D Jag blir bara så rörd. Han är så idiotiskt grym!!!!!!!!!!!!

Pussar och oändliga kramar som sträcker sig ända ut till globen och tillbaka
Eran lyriska, lyckliga, galna Muw

RSS 2.0