6 sanningar om mig själv

- Jag har numera lärt mig att växla mellan Göteborska & hur jag pratade förr. Det är rätt tufft faktiskt, mitt i en mening är bäst!

- När jag var liten var jag väldigt speciell. Bland annat ritade jag en tillfångatagen morot på mig själv, på benet. Och sedan hade jag sjukt ljus röst, nästan överdrivet ljus så det lät som om jag hade fastnat i målbrottet på de höga highpitchtonerna.

- När jag är hemma ensam går jag alltid runt och sjunger och dansar. Och snubblar på saker. Tills jag inser att fönstrena är öppna och att grannarna hör... Då är det inte lika kul längre.

- Jag börjar undra om jag får panikångestsyndrom ibland. Kallsvettningar, illamående, ångest. Dessutom har jag klaustrofobi men inte lika mycket som förr, det håller på att gå över. Dock börjar jag bli rädd för spindlar efter att Chakkis min katt åt upp en??? Ja, det kan låta konstigt men så är det.

- Det är nog så för många, men jag är extremt vinnarskallig och svartsjuk. Jag kan nog lätt dölja det men jag har svårt för när andra tjejer 'håller på' extremt mycket, och öppet, med killen som jag gillar när de vet att han är den enda jag verkligen gillar. Såklart att jag inte har kontroll varken över deras känslor, eller hans, men snälla - back of a litle bit?

- Jag har lätt för att bli 'beroende' av saker. Just nu har jag endast lyssnat på Ulrik i princip i en vecka och nästa vecka kommer jag vara helt slutsåld på tuggummi. Det är alltid så. Jag är beroende av så mycket. Jelly beans, lila, rosa, choklad, havsblå, egenstickat, matprogram, How I Met Your Mother, musik i all allmänhet, att ligga på golvet och skratta när man är ensam hemma........ Mitt liv är som ett enda stort beroende.


"VÄRLDENS SÄMSTA VIDEOBLOGG"

Hahaha ja absolut! Detta var den sämsta jag har gjort. Men mina skratt uppspeedade, hahahahahahaha gud jag dör.... MUPP. Ha det gött♥


so save the last dance

   Godmorrn!

   Idag blir det en sådan där härlig lång dag... Usch. Men när jag kommer hem från skolan hade jag tänkt videoblogga, om jag hinner förstås. Det är dags för träning nästan direkt efter att jag har kommit hem så det är lite pressat med tid. Men ni får se mig i farten, det blir väl kul ändå? heheh.

   Nu har jag lite att göra, glöm inte att ge mig något tips på vad ni vill ha för nästa historia.
Puss♥

Tog denna bilden igår, det var så fint ljus. Solen gick ner nästan precis sekunden efter att jag tagit bilden så jag var glad att jag hann knäppa den - solnedgångar i mitt hjärta.. De känns alltid som början på en ny dag.


woods


Marken är torr mot hennes bara fötter. Barren sticker i den tunna huden mellan tårna och någonstans, långt där borta, kan hon höra en motorbåt vråla fram över vattnet. Det tar inte lång tid innan den har försvunnit och då är skogen så ödsligt tyst igen. Allt hon kan höra är sina egna andetag och stegen mot marken, bestämda och distinkta som om hon hade ett mål. I händerna håller hon krampaktigt i en bok, nött av alla händer som hållt i den.
   Hon kan inte förmå sig att sätta sig på stigen där i sin vita klänning och bara känna vinden långsamt rufsa om hennes hår. Om detta inte vore lycka, vad skulle hon då glädjas åt här i livet? Det fanns inget bättre än att bara gå ut i skogens grönska och leva ut som om dagen vore den sista. Hennes blick vandrar ner till handlederna, och ärren lyser som neonljus på hennes handleder.
   Det skulle aldrig ha blivit såhär om hon hade fått bestämma själv. Om hon fått leva sitt eget liv och sluppit bli den som alla andra ville att hon skulle vara. Ett leende sveper över hennes läppar, så hastigt att det är svårt att se. Men hon ler. Hon vars blick alltid brukar stirra, utan att se. Vars röst berättar, men aldrig skapar känsla. Här ute i skogen känner hon sig fri, som om den lilla fågeln som suttit instängd i hennes bröst äntligen får flyga fritt.
   Hon drar med fingrarna över barken till ett träd och den skrovliga ytan gör henne trygg. Hon lägger sig ner, sprider ut håret som en solfjäder runtom huvudet och sluter ögonen.
   Det kanske inte fanns något hopp för henne ute i den stora världen. Hon kanske alltid skulle uppfattas som loj, onåbar och ensam. Hon kanske aldrig skulle känna att hon passade in. Men hon kanske aldrig behövde komma tillbaka, fick hon vara fri härute så hade hon allt hon behövde.
   Hon ler och känner hur en regndroppe landar på hennes överläpp. Och tillslut kan hon inte låta bli, utan brister ut i skratt.


Åh så kul det var med respons på den förra!
   Jag har verkligen kommit in i mitt skrivarmode just nu, men har lite ont om idéer. Snälla, ge mig lite tips på vad jag kan skriva om? Skulle vara så snällt!♥


'Cause if i get burnt imma show you what it's like to hurt. 'Cause i been treated like dirt before ya, and love is "evol"... Spell it backwards i'll show ya



   Mitt hjärta slår fort, fort, fort. Nästan så fort så att det känns som om det kommer gå sönder, och det gör ont. Du ser inte mig. Jag är knappt där, fastän jag ju är det. Danne, ser du mig? Vet du ens om att jag är här?
   Numera pratar du alltid med henne på det sättet du förr pratade med mig. Du vänder dig till henne först på det sättet du förr vände dig till mig. Du berättar saker för henne som du förr bara berättade för mig. Händerna darrar då jag tyst plockar ihop mina papper, och jag känner mig så ensam.
   Du ser upp då mitt rafsande inte alls är så diskret som jag trott, och du ler inte ens längre. Ögonen är som gråblå hål, inte alls de ögonen jag minns som de vackraste i världen. Var är du?
   Din blick fortsätter borra sig in i mig, och det känns inte som förr. Plötsligt vill jag bara sjunka ner i marken och jag vänder snabbt mig bort, och bara går. Jag hör mina vänners rop efter mig, hör deras steg, hör deras hjärtslag, hör deras är-du-okeeeeej?, men jag får inte ens ett andetag över de sammanpressade läpparna. Efter en evighet har jag tillslut trasslat på mig jackan och är påväg hem. När jag vänder mig mot skolan ser jag dig stå i fönstret men du vänder dig bort såfort våra blickar möts. Jag kan knappt känna hjärtat slå längre. Mobilen vibrerar hårt och envist, men jag vill inte mer längre. Vill verkligen inte mer.
   I somras hade det varit så uppenbart att vi två skulle vara tillsammans. Att det var hos dig jag hörde hemma hos, att vi två var oslagbara. Faktiskt var det så att vi nästan redan då var ett par, vad annars skulle vi ha varit!? Men vad har hänt sedan dess...? Ena dagen var du som förbytt. Du vågade inte ens röra vid mig längre, du ringde aldrig på kvällarna, och när jag väl börjat i din skola för att vi skulle kunna vara tillsammans så mycket som möjligt, så ville du inte ha mig där.
   Stegen är hårda, och jag märker helt plötsligt att jag är påväg hem till dig. Där jag känner mig trygg. Jävla skit också. Jag sjunker ned mot asfalten, minns hur du sett på min bästa kompis och plötsligt kommer gråten. Jag brukar aldrig gråta, aldrig. Tillslut, i en hackande snyftning, släpper allt.
   Jag kan inte leva hela mitt liv utifrån dig. Du kan inte vara solen jag snurrar runt. Jag måste skaffa ett eget liv. Jag måste vara egen och orka sträcka på mig när du försöker fälla mig till marken. Och nu Danne, när solen har slocknat, tänker jag med ett nästan stolt leende på läpparna, så kommer jag bygga mig en ny sol. Som är så jävla mycket bättre och starkare än du.
   Du förlorade lille vän. Du förlorade mig.

plugg....... men inga läxor?


Hey finisar!

   Kom hem kvart över fem idag och gjorde en macka & drack kaffe, hähähähäh gött. Skolarbete var det sen = läsa igenom NOsidorna vi läste på lektionen som jag aldrig riktigt förstod, och så jobbade jag lite matte också. Duktig! Har tänkt sätta mig igen med SO/Tyska sedan men behövde ett litet avbrott hähä. Fotade lite men inga bilder blev någe bra, idag fastnar jag inte riktigt på foto. Den ovan blev bra i alla fall, den enda av 40 bilder hheheheheh så undra inte..

   Jag har mått riktigt bra idag faktiskt, igår var det inte så bra på kvällen... Var deprimerad över olika saker och kände att... jag inte orkade med allt riktigt. Men! Jag var tillbaka fort, lika bra det.

   Nu har jag fått massor med inspiration till min Ögonblickshistoria så jag ska sätta mig och skriva lite, har ni tur kommer den upp ikväll då jag har hittat en låt som passar in. Nöjda? I will be.
   Dags att sätta igång! Vi hörs senare, puss&kram!♥

my advice is to letting go, and you'll be surprised


all that I'm running for

ÅH HEY!

Ska bara blogga jättejättefort om träningen som var ikväll, superbra var den! Vi sprang innan träning 2,2 km typ, tränarna skulle se om vi hade tränat under sommaren. Har jag gjort det? Nej. Visst har jag hoppat hopprep lite då och då, sprungit några 4,5 km och sådär, men aldrig tränat seriöst. Så därför var jag väldigt förvånad när jag hade förbättrat mitt resultat med en halv minut. DUKTIG AMALIAAAAA!!! Proppade i mig vaniljgifflar efter träningen, mums. Välförtjänt!

   JAG SKA BLI APBRA PÅ ATT SPRINGA.

   Nu är jag så himla trött, påbörjade en Ögonblickshistoria nyss men den ville inte riktigt bli någe bra så jag avslutade den för kvällen. Hade tänkt sätta mig och sticka en stund med Ulrik som bästa vän, mitt slöjdarbete kommer bli tufft som fasen.

Sängen nästa, pussen!♥


don't just be a part of the system



Gomorron!

   Sitter här med tekoppen ovan och lyssnar på Ulrik Munther för att hitta lite inspiration för dagen. Det kommer inte bli stressigt, men jag måste ändå planera och prioritera liksom. Öva mig för de större prövningarna *host*

   IKVÄLL BLIR DET TRÄNING. Vet inte vad jag känner om saken. Bra för min kondis. Kul för att jag träffar kompisarna. Men är jag peppad? Nej. Enköping känns också rätt meningslöst eftersom att nu är ju inte Leon där, så jag har bara Erik & 99:orna kvar. Och tjejerna såklart. Men, life goes on och jag ska inte klaga, några Spårvägenspelare i juniorlaget kommer och ska choacha oss, vilket är sjukt kul!

   Måste bara tipsa er om denna ↓ låten, Heroes in defeat (change your mind) av Ulrik. Tror att denna är en av mina större favoriter på albumet, gillade inte alls den först men sedan släppte det bara och den blev bättre och bättre.



   Nu är det dags att dricka upp mitt te och sedan skruva upp volymen. Detta måste bli en bra dag...
Puss♥

answers



En läsare om whisper me all of your secrets:
Du skriver jättebra!! Vad heter låten?:)

Svar: Rubrikens låt heter Phantomrider & är gjord av Tokio Hotel. Mitt favoritstycke helt klart, blir så lycklig av just det. Låten jag publicerade heter All I'm running for utav Alejandro Fuentes, den är helt otroligt vacker. Tack så himla, himla mycket, blir superglad av att höra sånt! :D

pernilla om whisper me all of your secrets: Åh herregud vad du är duktig på att skriva!

Svar: När jag läser såna här kommentarer blir jag så otroligt inspirerad och peppad till att skriva mer.. Tack så väldigt mycket! :D

elin om åsikt ~ profilbilder på facebook: Håller med dig! Bra skrivet :) <3&
En fin tjej:) om åsikt ~ profilbilder på facebook: Jag håller helt med dig, man behöver inte skriva att man är ful bara för att få komentarer om att man är söt. You go girl;)

Svar: Bra, tjejer som tänker som jag. You rule!

Jossan om beatlarna: Helu, ja har alltid älskat beatles, liksom kan inte förklara varför men deras låtar är liksom typ skrivna från hjärtat det är inte mycket nu förtiden :D <3

Svar: Jaa, det tycker jag med. Det är inget sexy bitch eller upphypat technodunk, vilket jag egentligen gillar, men på denna punkt är det så otroligt skönt att höra... normal musik, sådan som är skapad från hjärtat och inte är massproducerat och hårt skuret för en mediabransch som bara vill ha mer och mer. Beatles gjorde det i alla fall på riktigt :)

Noa om hade jag dina vingar skulle jag flyga tills jag försvann: Dendär bilden var ganska läskig, men fin :P<3

Svar: Dude.... Min katt åt fågeln. Åt. ÅT FÅGELN. Uäk. Tur att hon är söt ändå ;)

åsikt ~ profilbilder på facebook

Det är något som för mig inte går ihop. Och det är när tjejer lägger ut en bild som profilbild, och sedan skriver att bilden är ful, en särbild osv. Hur i hela fridens namn tänker de då?

   Om jag byter profilbild på mig själv gör jag ju det för att jag har en ny fin bild eller så där. Lade ni märke till det lilla ordet fin? Ja, precis. Jag skulle aldrig lägga ut en bild på mig som jag tyckte vore ful, det är inget jag gör frivilligt. Så dessa tjejer, vad är de ute efter? Bekräftelse. 
   Sådant blir jag så trött på. För de är ju egentligen så himla fina och trycker bara ner sig i sina egna, och andras ögon. Gör sig till lätta byten och flyter sedan upp som en kork i vattnet om de får en kommentar på bilden där det står något som "fin :)" eller liknande. Det är som att de trycker ner bilden, för att den ska bli finare.

   "Alltså såhär ful brukar jag ju inte va hehehehehehehhehe alltså särbild..... men bjuder ;)" ????

   I mina ögon är ju det helt sjukt. Det verkar ju skriva så bara för att andra ska höja just deras bild till högre höjdet och skriva något snällt, bara för att de själva tyckte 'den var så ful'. Det är sjukt. Sjukt sjukt sjukt.

   Tjejer! Har ni inget självförtroende kvar eller?



Tro mig, denna bilden tycker jag inte alls är snygg på mig själv. Mina ben är röda av sår och blåmärken, jag har det här superfånsmilet som inte alls funkar på bild... Men vet ni vad? Jag lägger upp den ändå. För jag ser trots allt ut sådär, och bilden är i sig fin. För när jag tänker på hur jag kände mig då & där, killarna väntade på att få dra hem till mig, sjuan var avklarad, till kvällen väntade ridning... Jag var så lycklig.

   Känsla i bilderna ska det vara. Hur personerna i dem ser ut, doesn't matter at all.

you're too important

Morning!

Vaknade imorse av att mitt fönster stod och slog i blåsten. Inte så kul kanske, jag som hade satsat på att sova till elva. Jag gick ut hårt och käkade pannkakor med sylt till frukost, vilket kanske inte var det godaste jag ätit men det funkade. Är så trött på macka/fil till frulle, har ätit det dag ut dag in dag ut dag in exakt hela året. Time to make a chaaange!

   Idag är min planerade plugg/städ/ta-hand-om-mig-självdag. Den var planerad redan sedan innan och är välbehövlig, ska jag säga er. Bland annat ska jag
    1. städa mitt rum. det är bombnedslagsvarning nu alltså!
    2. hoppa hopprep. helst 3x100.
    3. skriva en ögonblickshistoria
    4. fortsätta läsa i so-boken
    5. se på när usain bolt vinner 100m. han är tuff!
    6. säga att jag själv är snygg fem gånger.
    7. göra en to-dolista för veckan som kommer

Alltså har jag mycket att göra och halva dagen har redan gått. Dags att sätta igång alltså!
Vi hörs ikväll, puss!♥


f'låtf'låtf'låt

Hei ni fina.

Jag är så hemskt ledsen över att jag inte har skrivit ett dugg här på bloggen idag men nu är det så att Jennie ringde igår & frågade om jag kunde jobba idag (lördag alltså) hela dagen då det blivit något strul. Igår var jag alltså på tjejfest med hela tjocka gruppen med mina undersköna vänner, vilket var så härligt. Jag åkte hem till Ida efter ridningen och gick hem med Linnea runt elva efter en värd kväll. Bums i säng därefter!
   Så, imorse steg jag upp halv sju och fick skjuts till stallet. Halv åtta fodrade jag & Stella i hagarna, släppte hästarna och började mocka osv. Jag jobbade från halv åtta till fem, alltså nio timmar. Tog en powernap i kanske 3 minuter i en krubba i lilla stallet medan Hannah gjorde iordning Sessan, det kändes som min enda vila. Men kul var det! Jag mockade tills mina armar nästan gav upp och tills en huvudvärk var nära, sedan åkte jag hem, duschade och gick vidare till en middag med goda vänner till familjen. Vi pratade om mitt (kanske) framtida gymnasium, Blackeberg sam♥

   Det var min dag i snabbspolning, och jag är helt slut nu. Ska bara tvätta bort sminket och sedan sjunka ner i sängen... Undrar om jag ens kommer så långt?

   Imorgon kommer jag blogga som tusan, eller i alla fall försöka. Har i alla fall förtjänat en låååång sovmorgon. Kan lova er en ögonblickshistoria i alla fall, något sådant har jag lust att knåpa ihop.

Puss♥


answer



Melina:
Nu blev jag nyfiken på dig... hur du är i förhållanden. haha nu kanske det låter som att jag vill vara tsm med dig, men jag är hetero, jag lovar ;) xD
   Men, I waned to ask;
   Beskriv dig som flickvän om du kan. Om du är avundsjuk, tjatig, bara normal eller sådär.
   Beskriv va du behöver för pojkvän.
   Skriv va du gillar hos killar, eller vad det är du fallr för.

Svar:
   Haha, lugnt! Jag är också hetero. Najs va? :D

   Jag som flickvän är nog rätt..... Annorlunda. Jag är nog alltihopa - avundsjuk, tjatig, normal, för snäll, allt sådant. Jag har väldigt stora ambitioner och mål och drömmar, därför VILL jag väldigt mycket vilket sätter käppar i hjulet, då killar ibland blir 'skrämda'/inte förstår. Hm... Svårt att svara på då jag aldrig varit flickvän åt någon så länge och då jag ju beter mig olika mot olika killar. Men jag skulle nog kalla mig en salig blandning!

   Oj... Min pojkvän måste (skriver nu måste eftersom att det faktiskt nästan är ett måste) stå ut med mig. Han måste klara av när jag har mina knasiga, jobbiga stunder för att vissa blir faktiskt väldigt irriterade. Men han får inte bli det. Jag är också en väldigt lättstött och 'smådeprimerad' människa, blir jag ledsen så ska min pojkvän kunna muntra upp mig. Det är väl det viktigaste, sedan får han gärna vara snäll också och försöka att inte ljuga då jag ofta går på precis allt som folk säger till mig haha!

   Det här är jättesvårt att svara på då jag har gillat så många olika killar som är väldigt olika allihopa. Ingen är den andra lik, haha!
   När jag som liten började gilla Bill Kaulitz föll jag för hans utséende, men också hans spinkiga, taniga kropp. Jag kommer förmodligen aldrig riktigt tycka det är snyggt med jättebiffiga killar. Magmuskler och sådant i all ära men jag gillar spinkigheten. En blandning mellan båda är bra!
   Något annat jag gillar är egenheten. Jag gillar spralliga, glada, roliga killar som är lite knasiga. Inte alls de som gör sig hörda mest i klassrummet och som tar plats, det är ofta inte sådant jag gillar eftersom att de killarna inte alls är trevliga i sig. Utan den här egna knasigheten, den gillar jag.
   Utseendet är inte så värst viktigt faktiskt. Personligheten värdesätter jag absolut främst! Men jag gillar blonda killar med blå ögon. Sedan gillar jag snygga händer också, och snygga ben, och allt sånt där jätteytligt som jag bara sitter och skrattar åt just nu.

   Ska man vara min pojkvän så måste man liksom... gilla mig för den jag är. Med humörsvägningar, konstig musiksmak, hästhelger och världens sämsta humor. Man får hela paketet. Sugen? :)

whisper me all of your secrets

Det är helt tyst i korridoren, nästintill min pennas skrapande mot pappret. Det är en stressig vecka, som vanligt, så jag måste vänja mig. Andas ut. Sluta pressa och stressa alldeles för mycket. Det får reda ut sig. Men jag hatar när jag själv säger åt mig att det reder ut sig. För om det inte gör det? Jag vill ha svar på allt.
   Rensar man ut allt jag har skrivit är det inte mycket som egentligen behöver stå där. Träningar, jobb, fester... Det finns där, men är det så viktigt att jag skriver upp det? Jag känner mig mer och mer stressad av sånt där. Samtidigt som jag är lättad över att jag har koll, så blir det för mycket i längden. Det är bara det att det än inte har börjat.
   Jag hör steg i trappan. Och plötsligt känns planeringen inte viktig längre. Jag kan stryka över allt, glömma allt, ge upp tid bara för den som precis i detta nu, är på väg upp för trappan. Han. Jag kan höra att det är han också, en tanke av att det är sjukt far igenom mitt huvud men den viftar jag snabbt bort. Långsamma, släpande steg. Men de kommer närmre och närmre mig, snart är han här snart är han här snart är han här..
   Först vet jag inte hur jag kommer reagera. Sedan undrar jag, hur kommer egentligen han reagera? Jag ska inte vara här. Egentligen. Men nu är jag det. Jag drar in fötterna mot mig så att jag sitter som i buddhaställning. Andas in, ut. In, ut. Slutar skrapa med pennan och inser att jag inte skrivit något bra nu heller. Kalendern är fortfarande lika klottrig med små meddelanden, uppmaningar och tider att passa.
   Nu kommer han. Och ansiktet speglar först chock, en känsla som jag också känner. För varje gång jag ser honom så blir jag alltid så... häpen. Över hur jag känner mig; så lycklig, men också osäker.
   Snabbt hasplar jag ur mig en ursäkt över att jag är där. Som om han egentligen bryr sig. Och varför en ursäkt egentligen? Jag ska inte behöva ursäkta mig. Han säger något, vi skrattar lite åt något jag inte ens förstår vad det handlar om, och jag känner mig hemma. Trots att vi båda är osäkra och stelheten nästan verkar överdriven, så är jag hemma. Och jag kan nästan höra i mitt eget huvud

"Oh home, yes I'm home, home is when I'm alone with you"



i swear i'll drown

Det märktes att bloggen vart lite low igår. Men idag är vi tillbaka med nya tag!!

   Igår vart det jobb då, det gjorde lite ont i armarna sista spiltorna jag mockade men det var det värt. Ingen träningsvärk alls idag, hehe! Lifeflooow.

   Idag är det dock dags att börja gå efter schemat. Det känns både ångestladdat och spännande, och så är jag supertaggad. Nu börjar det på riktigt! Stress med läxor, tider som ska passas... och tänk er då i vinter då jag behöver åka minst en timme innan utsatt tid eftersom att bussarna säkerligen kommer fasta i snön?!
   Men det är såhär jag vill ha det, lite press från mig själv. Omvärlden kan pressa på hur mycket den vill men hur mycket press jag väljer att ta in sätter ribban. Och denna gången är ribban satt högt..

   Dock ska jag göra det till en vana att lyssna på Ulrik Munther medan jag gör mig iordning, bara för att bli superglad. Varje morgon ska börja bra! Det är så jag vill ha det, morgnarna är min egna tid och då ska jag bara vara... glad helt enkelt. Åh vad jag känner att jag svamlar men det är för att jag är så trött. Bör gå till skolan snart också bara för att samla tankarna och sedan stoppa in saker i skåpet också. Ordning&reda, tanten.

   Jag har en ögonblickshistoria att skriva också, så den börjar jag med imorgon efter ridningen. Den kommer bli såååå bra, wuhu. Det känns som att jag är lite mer taggad på att skriva nu, kanske kommer inspirationen tillbaka samtidigt som skolan börjar då jag knappt har tid haha... Uscha.

   Well, Ulrik på högsta nu och sedan... skola.
Vi hörs ikväll, puss♥


think outside the box

Well. Idag har det hänt massa fast ändå lite.

   Vi hade kickoff, samarbete mellan klasserna i princip. Har inga känslor för det alls faktiskt, rätt onödigt menmen. Hade inget val! Det var allt som hände idag, för sedan drog jag & Linnea hem och killarna kom efter så vi ended up at my place. Blev vattenkrig, deeptalk med Linnea (& Samuel som försökte förstå) samt rockkonsert på synten. Det var nice.

   Ulrik på högsta nu och jag... är förvirrad. Inte av mig själv, utav av andra anledningar som jag knappt förstår ens själv. Så jaaaaa.. ska bli skönt att jobba ikväll! Glömmer ju i princip allt då, vilket är supervärt det. I stallet tänker jag bara på att ta vara på tiden medan jag är där.

   Jag börjar jobba halv sex, så jag ska äta middag nu är det tänkt.
Puss♥

"I killed for your lies,
Killed for lies,
Murder our love
to save our pride

We killed for lies
Killed for lies
Love poisons truth
Love suicides.."

Vad som än händer, så är du allt för mig. Att säga att jag vore glad om du vore glad med någon annan, vore en lögn. Men är du glad, är i princip jag glad också. Ler du ler jag. Så vad som än händer - så är du allt för mig. Fina du, du är Allt. Jorden, solen, glädjen, kärleken, doften, synen, andetagen, ljuden, gåshuden på mina armar, lungorna, rädslan, mitt hjärta. Mitt hjärta, du är Allt.


jag tar ingen skit.

Igår blev jag så otroligt arg.

   Vi hade tagit personliga foton med klassen och jag stod utanför musiksalen där fotona togs med tjejerna, och snackade lite med Leon, Jonas & Oskar. Jag minns inte vad vi pratade om men i alla fall kommer en tjej ur min klass ut ur musiksalen och säger saker som att 'det där var för ett år sedan/samuel är ju inte ens här/osv'. Som om jag vore kompisar med dem pga att de är vänner med en grabb jag gillar? Pff. Hon försökte i alla fall offentligt trycka ner mig och ställa sig ovanför mig som om det vore naturligt.
   I vintras/våras var den här tjejen rätt okej mot mig, vi kom inte överens eller så men hon var inte så som hon var nu.

   Jag svarade tillbaka med 'de är ju mina kompisar ändå?/vad angår det dig?' för att jag blev så chockad över vad hon sade så jag kom inte på något bättre. Men nu, fortfarande, är jag så otroligt arg. Tror hon, att jag kommer sluta gilla Samuel för detta? Tror hon, att jag kommer ge upp? Haha. Never.
   Jag kan ta att någon riktar pikar, säger saker lite övertydligt egentligen riktat bara mot mig, men att ställa sig sådär och bestämma över hur jag ska göra och tydligen vilka vänner jag ska ha? Nej. Inte okej.
    Hon är absolut inte min boss. Jag bossar över mig själv, gör jag fel så får det visa sig. Men hon kan inte komma och tro att hon är så viktig för mig att jag lyssnar på henne. Leon & Jonas är mina kompisar och så är det bara.

Synd för dig tjejen, men hos mig får du ingen respekt alls.


Jag kanske verkar liten, svag och vek på utsidan. Men innerst inne är jag tusen gånger starkare än du.


lycka;

♥känslan av att veta att det är han. han som du är menad för. för det känns, i djupet ända in i hjärtroten.
♥när du vet att han ser på just dig. inte på någon annan.
♥när han säger något, som han vet kommer få dig att skratta.
♥höra honom prata om er i framtiden
♥hans skratt
♥han.
♥och absolut ingen annan.

Jag plockade ihop några snabba grejer, av vad som är lycka för mig.

   Hoppet är visserligen det sista som lämnar människan, och är nog det viktigaste vi har - men efter det kommer för mig lycka. Riktig lycka går inte ens att försöka fejka fram, så pricksäkert är det. Och det är absolut det viktigaste i mitt liv.
   Och om jag vet vad det är som gör mig alldeles som lyckligast? Ska jag släppa det då? Nej. Absolut inte. Jag kan se mig om 20 år och fortfarande vänta på den här människan. Jag väntar tills lyckan har försvunnit, och det kan ta många år. Men då är jag ju i alla fall lycklig, right?

"We've come a long way from now until then
but I know you and I can live those days again"♥


videoblogg nr2



UPD.

Dansar just nu runt till Munthers album med världens leende på läpparna och gråter, faktiskt. Så sjukt lycklig. Det jag sa i videon är fel - alla låtar är mina favoriter. Skippar nog HIMYM, måste lyssna fem gånger till........!

nice guys finish last?!

Till Louise & Ida som kommenterade om videobloggen;

   Hm... Ja. Alltså Göteborsk dialekt är liksom det bästa som finns. Älskar den! Jag var där i somras under Partille cup och fast jag inte träffade så många därifrån, så fastnade det ändå. När jag blir irriterad/upprörd, eller pratar med mig själv, så börjar jag lätt snacka Göteborska. Så det är något ni kommer få se mer av ;)






Jag tror att de flesta av er har sett denna.

   Såklart, de driver. Men när jag väl tänker på det, är det så vi tjejer uppfattas? Verkar det som att vi vill ha typiska bad boys som är riktigt... dumma i huvudet?

   En grej som jag har tänkt på, är att det bara, numera, är snygga killar som 'syns'. Snygga killar som verkar ha sjuka krav på tjejer i allmänhet. Såklart det finns såna tjejer som passar dem, men jag som singel hittar knappt en enda 'annan' kille som är normal och satsar mer på personligheten än utseendet. Såklart alla killar tänker på utseendet, men vissa sätter det främst och andra tycker det bara är ett plus.
   Killen jag gillar är inte 100% snygg, tro mig. Vissa killar verkar knappt kunna slappna av för att de är så rädda för att förlora sin attityd osv, och sådant hatar jag. Attityd och utseende är inte allt. Men tror ni jag gillar denna killen mindre för att han inte alltid är skitsnygg?! Nej det gör jag inte. Jag lovar, hade hans näsa varit sne och stor och röd, hade jag tyckt om honom lika mycket för det. Faktiskt. Dock är hans utseende liksom en av de grejerna jag älskar med honom, men ni förstår precis vart det är jag vill komma.

   Ser man sig omkring så känns det som att alla killar i allmänhet har blivit väldigt mycket mer... kräsna. Och det stör jag mig på, så otroligt.

   Jag känner inte såhär utav avundsjuka, eftersom att jag absolut inte räknas in i det snygga facket (eller så hatar jag & de här dryga killarna varandra av just den anledningen att vi inte passar ihop alls) och så är det bara. Utan jag känner såhär för att jag är så trött på det. Det verkar knappt finnas några killar som verkligen känns jättenormala och bra för mig längre. Killar som inte följer strömmen och 'blir som alla andra tuffa grabbar'. Det finns, knappt, några såna kvar, som om de vore utdöda. Förr fanns det flera stycken, nu är det bara en stackars kille kvar.

   Fast... Han är ju bättre än alla andra. Så visserligen borde jag inte tänka såhär, men efter honom? Måste jag nöja mig med en skitdryg kille som hellre är ute och festar bara för att han är så tuff då, än att vara hemma och mysa? Well. I don't want to.

första videobloggen..?

Här är den! Första gången faktiskt. Hope u like it!

beatlarna



The Beatles är som fint vin - ju äldre det blir ju bättre är det.

   Well, ja, jag har nog fallit för deras musik. Men vem blir liksom inte glad av dem?
   Såklart att det känns lite ålderdomligt och mossigt, men det är ändå bra. Det kan tillochmed vara skälet till att jag gillar dem, eftersom att det är så originellt. Pappa var den första som introducerade The Beatles till mig när jag var liten. Han spelade gitarr och sjöng, samt spelade deras skivor ibland. Då tyckte jag absolut ingenting, i alla fall ingenting jag minns.
   Det roliga är att jag nu kan sjunga med i låtarna, fastän jag inte riktigt kan hela texten. Och trots att jag älskar musiken som spelas på radio, så känns det här 'på riktigt'. De är genier ju. Skitduktiga på att spela, och sjunger helt totalt utan autotune, hehe.

   En låt jag fastnat mest för är Hey Jude. Jag hade råkat ladda ner den till min mp3, men märkte det inte föränn jag lyssnade på den. Och när det här Nanananananana, nananana HEYY JUUUDE kom (vilket alla kan sjunga med i, i princip) så stod jag och vrålade på mitt rum. Haha, jag var ensam hemma alltså. Jag kunde föreställa mig dem gå där, på min skolgård, och sjunga det här medan hela skolan slöt upp bakom som en enda stor kör. Låt tilläggas - detta var för 3 år sedan och jag hade lite knäppa fantasier. Men det gjorde mig glad.
   Jag har fantiserat ihop tusentals 'musikvideor' till denna låten och tycker den är så fullkomligt otroligt bra! De släpper ju liksom loss på slutet, totalt och helt fullt ut, och sånt älskar jag. Inte autotune på en enda ton. Bara förjävligt bra musik!!

   Det viktigaste för mig med musiken jag lyssnar på, är att den är bra. Vissa lyssnar på det som går på radio bara för att det är populärt just då, jag ska inte ens nämna killarna i min klass i femman-sexan. En kille gillade en låt som hade spelats för ett halvår sedan, och blev nästan mobbad och hackad på utav sina kompisar eftersom att den inte var bra och populär längre. Det är sjukt, egentligen. Musik är ju musik, bara för att något är populärt så behöver det inte betyda att det är bra? Jag tyckte inte Pitbull's Hotell Room var bra när den kom, snarare nu kan jag tycka att den är okej. Ni förstår principen.

Är det någon mer som också gillar The Beatles? Skriv gärna varför!♦

nystartssamtal

Well, idag är det dags. Nystartssamtal med Sigge.

   Det känns som att det här verkligen blir början. Nystartssamtal, det låter ju lite... allvarligt på något sätt. Igår när vi satt oss i klassrummet så frågade våra mentorer vad vi tänkte på när vi hörde ordet Åttan. Jag sa direkt 'stress'. De menade egentligen betyg osv, men det är ju en del i min så kallade stress.
   Vissa säger att 'jaa men du behöver ju inte kämpa för att ha A (=mvg numera) i varje ämne' men det är inte det jag ska göra heller. Så sjukt viktigt är det inte för mig att vara sjukt bra på varje ämne, jag prioriterar helt enkelt. Jag kan ju säga att jag kommer prioritera SO framför Musik och Tyskan framför Hemkunskapen. Så är det bara - ämnen som SO, Tyska, Engelska, Svenska - de jag tycker om, kommer jag statsa extra på. Där vill jag gärna ha ett A. Men i resterande ämnen nöjer jag mig med ett C, fast såklart, kan jag prestera bättre så kommer jag ju självklart göra det!

   Det kanske är dumt av mig att tänka som jag gör nu - att jag måste lära mig så mycket som möjligt i varje ämne bara för att det är viktigt i framtiden - eftersom att jag blir rätt... stressad & pressad av det.
   Därför är det bra att Sigge kommer snacka med mig ensam idag, då kanske jag kan slappna av lite.

   Efter det kommer jag vara hemma igen, så jag kommer nog berätta lite om vad som sas och så. NU ÄR SKOLAN IGÅNG IGEN JUUUUUUUUU, wu...hu. Well, det kommer bli en skitkul termin i alla fall!
   Puss♥



min åsikt ~ om att blogga

   1. Varför bloggar jag? 2. Är det jag bloggar om ens vettigt? 3. Tycker jag ens att det är kul eller känner jag mig tvungen?

1. Jag bloggar för att jag älskar att skriva. Jag har alltid haft lite lättare att uttrycka mig i skrift, än i tal. Visserligen älskar jag att prata och att hålla bra redovisningar där jag kunnat prata tydligt och fått med allt jag ville säga, men att skriva är speciellt. Tänk er att kunna, genom ord, få folk att le? Få folk att gråta? Få folk att vilja läsa mer, och mer.
   I bloggen utnyttjar jag inte till fullo min talang, men jag får skriva varje dag och håller/höll skrivabstinensen i schack.

2. Nej. Det är inte det jag egentligen vill skriva om. Egentligen vill jag bara lägga upp bilder, eller bara lägga upp ögonblicksuppfattningar, tankar eller historier. Men dum som jag är så vill jag inte förlora läsare. Skulle ni fortsätta läsa om jag bara lade upp sådant, eller är det mitt privatliv und so weiter som intresserar er?

3. Jag tycker att det är skitkul! End of story.


Numera är bloggvärlden så otroligt stor. Alla bloggar. Alla bloggar om sitt liv, om vad de äter och dricker till frukost (helgalet!!!! egentligen) om vad de har på sig osv. Förr så var man tvungen att verkligen vara något för att få den uppmärksamheten och kanske turen att få säga något i en intervju, nu kan du skriva exakt vad du vill ha sagt i ett blogginlägg och alla kan se det, utan att du är en superkändis eller politiker.
   Såklart att det är kul med välskrivna bloggar, med mycket åsikter eller med lite åsikter - bloggar som är bra helt enkelt. Men på en bra blogg, går det ca tio dåliga. Som du bara går in på för att du råkat, eller som du förväntat dig massor av men som inte intresserar dig ett dyft.

   Det är det, som jag på ett sätt, tycker är så tråkigt. Bra bloggar ska lyftas fram, men just de där tio andra gör det så mycket svårare att verkligen hitta de där riktigt bra. Det finns några bloggar som jag lusläser; Keelas (hon har fina bilder, skriver humoristiskt och på ett sätt väldigt välformulerat, och man blir alltid glad av hennes blogg!), Thereses (min käre vän... hennes blogg älskar jag för alla dessa fina texter och bilder som hon har. alltså, hennes blogg förtjänar och bli besökt. den är bäst!) och Fokis (well, why not? hon skriver bra och lägger ut fina bilder, resten kan jag skippa).

   Jag är ingen sådan som läser Kissies blogg, eller Paows. De intresserar mig inte. Det är alldeles för mycket 'nu har jag varit ute på stan och ätit med dessa' eller 'nu har jag varit och röjt hela natten!!!!' och det intresserar mig inte. De är inte bloggare av samma klass och stil (snackar nu inte kläder, ni fattar vad jag menar) som tillexempel... Ja, Foki. Eller ta... Megapixlar. Ingen bra jämförelse egentligen, men jag är så trött på detta att 1. Bloggare som festar mer, gör mer 'showoff' och skriver alltmer förjäkligt, får mer läsare för att de antingen är så populära, eller för att de ger ett gott skratt eller 2. Bloggare som bloggar för att blogga.

   Det senaste exemplet ser jag dag ut, dag in. Ibland känner jag mig också som en sådan. Och det är inte kul, ska jag säga er. Så härmed förklarar jag att det blir mer och mer åsikter, mer historier, och mer bilder. Punkt slut.

Välkomna till bloggen! ;)


there will be better days

   Hey dudes!

   Halva dagen har jag spenderat här framför datorn, med att starta upp ett nytt rollspel med en tjej. Ska bli grymt kul då hon är riktigt, riktigt duktig. Inspiration hej här kommer jag! När jag inte gjorde det, roade jag mig med Svampbob. "Allt som glimmar är inte guld" haha grät nästan..

   Annars har jag vart lite nere under dagen, men det har gått över nu. Dagen har gått otroligt segt också. Saknar något ordentligt att göra! Men imorgon drar det ju igång lite mer ordentligt så jag får väl vara glad över det. Synd för er som absolut inte vill att skolan ska börja. Jag taggar som fan även fast denna höst kommer innebära hårt arbete och stress till den högsta grad. But life's life!

   Men, var inte det jag tänkte skriva om från början. Hehe. Jo, alla ni har väl hört Iris med the Goo Goo Dolls? Superbra låt och den är inte gammal för fem öre faktiskt, det är en låt som jag kommer lyssna på om fem år också. Fast en annan låt som de har gjort, Better days, är nästan.. bättre på vissa punkter. Den, samt Let Love In. Ibland tycker jag att de inte är bra alls, andra dagar jättebra. Det varierar. Och idag är det en bra-musikdag! ;)
   Ni kan ju klicka er in på deras kanal och höra efter. Sångaren har i alla fall en grymt skön röst!

   Nu funderar jag på att gå ned och slå på TVn eller städa...? Oj. Svårt. Gissa tre gånger..
Puss på er!♥
 


puddi puddi!



Häi!

   Well, idag var det mjukstart i skolan bara. Vi var i Aulan tillsammans med niorna först, våran rektor berättade att hon skulle sluta och vi fick reda på att det kommer gå sexor+sjuor i skolan nu också... Hm, vet inte vad jag tycker om det. Yngre brukar vara rätt uppkäftiga och så, i alla fall av min erfarenhet från när jag var liten, samt äldst på skolan i sexan. Men det kommer bli super ändå! Klassen har inte förändrats så jag känner ju alla.
   Vi samlades i bildsalen, fick vårat schema och en tid till ett enskilt nystartssamtal, (antar att det kommer handla lite om vad ens mål är i åttan & sådär) mitt är 9.20 imorgon... Bläe.

   Nu har jag bakat cookies, lyssnat på puddi puddi och funderat på att senare ta bussen till stallet. Skulle vara rätt skönt att vara där.... But we'll see, hade tänkt städa på rummet lite med världens bästa musik. Det behövs.

   Puss!♥  

vi älskar varann, men du vet inte vad du ska göra för att kunna ta mig tillbaks



Häyhäyhäy!

   Är rätt peppad nu. Det är dags att bevisa hela skiten lalala, det är mitt mål för hösten. Få fina betyg men samtidigt palla med livet bredvid. Låter lätt men det kommer bli skitsvårt.

   10:00 ska vi samlas i Aulan alla åttorna, så jag håller på att göra mig iordning nu. Håret är tvättat, men ska nu fönas & plattas en aning för att det ska bli så lent som möjligt. Hade det bara varit lite längre... Hade jag älskat det med mitt liv!
   Well, jag har en del att göra så nu ska jag skruva upp musiken och sedan göra mig iordning.

Vi ses sen när jag är hemma igen!♥

highschool is the place where dreams go to die



Haijs.

Blev bloggsugen så here I am. Har egentligen ingenting vettigt att skriva men är så sjukt... glad. Vilken jäkla toppensommar det har varit. Ur ett perspektiv. 18 juni, åh fan i helvete vad lycklig jag var!♥ Drömmarna krossades senare och jag ville dö. Men det är så livet är fick jag acceptera till slut. Då var det mest FML men senare blev jag glad igen pga tyskland-Alex, han höjde mitt självförtroende & honom är jag väl... evigt tacksam. 1542 Men han är glömd nu, och det är bra. Jag får inte stanna kvar hos folk som jag tvekar över, nowai.

   Well. Denna hösten ska bli bra! Skitbra faktiskt. Och till alla er som skriver på facebook att ni ska tillbaka till helvetet; haha kul.. Jag ser ju er gå runt och garva i korridorerna och på lektionerna, tillsammans med era vänner..? Snälla. Folk tycker inte bättre om er för att ni hatar skolan.

   Inte för att jag älskar skolan heller men ingenting blir roligare för att man klagar! ;)

Här är världens bästa Downtown Fiction som är min humörhöjare alla grå dagar. Nästan det bästa jag har hört. Så jäkla bra!♥


Natti!♥

hade jag dina vingar skulle jag flyga tills jag försvann

Hei!

Idag har jag & min kära mor hittat lite kläder till mig, allt inhandlat på H&M. Det blev ett par jeans, två toppar, ett par shorts och en kjol. Ska faktiskt planera ihop en outfit tills imorgon, scary? Ja. Jag brukar bara ta på mig nåt jag trivs i, men nu känns det mycket viktigare att komma lite mer... anständigt klädd liksom haha. Vill ni se bild imorgon hur jag går klädd? Blir ju ändå rätt casual..

   Åh, jag är så peppad inför imorgon. Och om vi behåller det schemat vi har nu...... Kommer allting lösa sig! Inte alls lika pressat med tid som jag hade trott att det skulle bli. Woho!

Nu ska jag hjälpa till med maten, tacos blir det. Mumma!
Puss på er!♥


answers



Thess om bloggen osv:
Tjaa snyggo, for your information
kommer vi typ träna måndag, torsdag,
de e iallafall va jag har hört <3

Svar:
Kolla hemsidan ;) Måndag, onsdag samt kanske torsdag också blir det!

Julia om and i will keep fighting, keep my head up..:
Har du ridit på peppe nån gång då? :)

Svar: Nej jag gjorde ju aldrig det! Blev mest Gulding för min del, honom red jag i princip varje dag fast det var härligt det också! :D

pernilla om ready to turn the tide?:
Måste bara säga att du verligen är jättevacker, och jag menar det verkligen! :) Älskar även din personlighet som man ser i bloggen, du verkar verkligen leva ditt liv utan att låta andra trycka ner dig & verkligen stå för den du är! 
keep going girl ;) kram på diiiig!

Svar: Det är såna här kommentarer som får mig att sträcka på mig lite extra! Det är bra att dom finns i min kommentarsbox lite då och då ibland, för de är lika peppande som de säkert är meningen att vara. Ja, jag i mig själv är nog rätt stark och egen, I give a damn av vad folk säger bakom min rygg. Tycker de att jag är speciell, konstig, galen? Ja, då har jag i alla fall varit crazy enough för att få dem att se mig. Hellre stå ut och vara uppmärksammad av det, än att vara den tysta grå musen som inte vågar visa sitt inre! ;)

ida om perfection:
va som du var förut. nu är de bara massa ego pix

Svar: Haha, nej. Jag tänker inte vara som jag var förut. Det är ett avslutat kapitel i min historia och nu skriver jag fortsättningen, nya kapitel och nya banbrytande händelser. Jag tänker inte stanna kvar i vad jag var då, för jag var så svag. Visst var jag egen och stod upp för vem jag var, men jag trivdes inte fullt ut. Nu gör jag det. Jag har, det senaste året, knappt tryckt ner mig själv riktigt ordentligt och det gjorde jag då - varje dag.
   Att jag blivit proffesionellare på fotografi, blivit bättre på att redigera bilder och sedan lägger ut de bästa - det är väl min frihet att göra? Ska jag gå tillbaka till den Amalia som var förut? Sanningen är att vi egentligen är samma person, bara att jag är mer utvecklad nu - starkare, bättre, mognare. Jag är som Microsoft - utvecklas alltid FRAMÅT.
   Så nej, gamla Amalia kommer aldrig tillbaka. Ja, det märks och ja, det har fått hjärtslitande konsekvenser, men det är tidens gång osv osv osv. Utvecklingen. För tillslut ska ju jag vara bäst, visst? Precis som alla andra. Alla ska vi vara bäst.

hide and seek



Hallou!

Precis efter att jag avslutat senaste blogginlägget så sprang jag ned till TVn och satt där tills pappa bad mig komma ner och handla med honom. Efter det hamnade jag framför TVn igen, och somnade också där när mamma och pappa kollade på Blues Brothers 2000. Var så sjukt trött att jag knappt förstår att jag orkade försöka hålla ögonen öppna.

   Well, pappa åkte iväg igen och kom tillbaka med ett Access-kort åt mig vilket är toppen. Det stoppades direkt ner i min Le-Parkourplånka som jag köpte när jag inhandlade alla skolsaker. Det är ju snart dags ju! "Så då ska jag förklara mitt 'skolläge'. Jag går i en ganska nice klass, det är en bra blandning om man säger så. Har överskåp och Ellen har skåpet under mig så då har jag någon att prata med, annars är det inte så mycket annat speciellt att berätta. Jag går sent vissa dagar och det är inte kul. Men... Jaja. Life's life."  så skrev jag när jag börjat förra terminen. Ganska nice klass? Haha gud. Det är världens bästa ju, träffade ju massor med folk som har förändrat mitt liv!

   Jag är inte alls deprimerad över att skolan börjar. Snarare peppad. Det är nu det är upp till bevis - jag ska klara skola, ridning, handboll & stallarbete - allt i ett. Kommer bli sjukt tufft och jag ska försöka hinna pressa in vänner däremellan också. Men det ska gå. Ska! Nu är det dags att bevisa att det går.

   Jag ska unna mig en låång sovmorgon nu och sedan letar jag nya kläder med mamma. Vad långt det här blev. Aja. Fingrarna glöder hehe, know that feeling? Det var så länge sedan jag skrev på riktigt, nu längre har jag ingen lust. Har tappat skrivlusten, energin och explosiviteten jag hade i mitt skrivande, idéerna tog aldrig slut. Men nu har jag liksom... tappat all lust, all glädje jag hade. Jag har tillochmed nästan förlorat drömmarna om att bli författare, och det suger.

   Sova var det. Ha en bra kväll, puss!♥

bloggen osv

Hej!

Igårkväll red jag, och gjorde detsamma nu imorse också. Standardhelg liksom! Trots att det har regnat har det varit himla härligt att sitta på mina bäbisar Emma & Gulding igen.
   Dock nu när jag kom hem så var vädret alldeles för tråkigt och nu börjar jag också känna en lätt huvudvärk... Usch! Så jag ska gå ned och kolla på en film med glass hade jag tänkt, supermysigt helt enkelt. Fastän vädret är supertråkigt så är det dessa dagar jag behöver - då jag bara kan ta det lugnt!

   Jag har dock en tråkig nyhet gällande mitt bloggande. Nu i höst kommer jag vara väldigt upptagen med skola, ridning och handboll. Sanningen är den att jag spelar handboll måndag, ledig tisdag, handboll onsdag, stalljobb torsdag, ridning fredag, ridning lördag samt kanske matchhelg med handbollen. Så det kommer bli tufft att försöka hinna med bloggen jämtmed allt skolarbete.
   Jag ska försöka, men det kanske bara blir ett inlägg om dagen tyvärr. Och detta börjar redan nu på måndag. Hoppas ni fortsätter följa bloggen i alla fall, jag ska hålla er så uppdaterade som jag bara kan!

Puss♥


tell me stories about everything



   Morrn.

   Sovit gott? Jag mår mycket bättre än igår i alla fall. Fick någon slags halvångest men det gick över efter några sms från folk osv, samt reklamen för How I Met Your Mother♥
   Kunde inte sova och jag skulle vakna jättetidigt så fick ångest över det också = att jag kan sova ännu mindre pga att jag rullar runt och tvingar mig själv till att slappna av men det gör jag ju inte då. Osv.

   Men! Idag ska jag förhoppningsvis hänga med grabbarna, och till kvällen blir det ridning! Trots att vi bara ska skritta ut i skogen hoppas jag så på att få ha Emmafemmabubbelbus, fast egentligen spelar det ingen roll. Ska bli så sjukt kul att sitta på en häst igen, det var en vecka sedan ju. Jag klarar mig inte om jag inte sitter på en häst en gång varje vecka!

   Nu ska jag göra iordning mig, ha en bra dag♥

sluta kasta dina jävla dörrar i ansiktet på mig

För bara några minuter sedan rasade hela den där jag-är-gladmuren. Jag orkade inte vara glad längre. Så, då vet alla varför jag är på skithumör imorgon då? Nejmen ska kanske träffa killarna om jag pallar då, så vi får se.
   Nu ska jag ner och krama om en kudde och glömma livet litegranna, känner att.... jag inte vill något annat just nu. Känns så patetiskt att krama om en kudde... men det är ju just den. Den kudden. Som får mig att må bättre. Blä, alltså jag vill inte, det är bara en människa som verkligen fattar vad jag menar ju så det känns rätt meningslöst. Uh.
Haijs.


therese är fin



känslorna består

To hear you talk about us, in the future.. It makes me adore you. Stay with me forever.



Gomorrn!

   Nästan bra att jag inte träffar grabbarna idag, har alldeles för mycket tankar i huvudet. Det är mycket som snurrar nu, alldeles för mycket för att jag ska orka ta in så mycket mer. Träffar Thessan en stund idag, nice med tjejsällskap haha.

   Ikväll är det möte i stallet vid fem, så jaaaaa det rullar väl. Imorn blir det nog att träffa Samuel & Leon igen, anledningen till att jag inte träffar dem idag är att Samuel vill hålla på med Le Parkour. (och jag får absolut inte vara med haha!) Tönt. Men jag gillar han ändå...

   Nu måste jag börja göra mig iordning, puss!♥

Ahjusteeeee, Photoshop hatar mig för tillfället så det blir massa gamla bilder. Hoppas det är ok?


there must be something more..

Gissagissagissa?

   Var med Samuel & Leon idag igen, standard numera ju. Vi var kvar hemma hos mig och de röjde på tomten och vi kollade på Dumma mig tillslut och jag bakade (äcklig, usch, nej den smakade sockerkaka ju) kladdkaka. Leon drog hem men Samuel stannade kvar en stund men stack tillslut för att jag skulle iväg till stallet och jobba.

   Jag och Pellen jobbade på bra och sådär, men nu har jag rejält ont i ryggen. Samt är jättetrött. Jag har ätit alldeles för lite för hur mycket jag har jobbat så kroppen säger ifrån, men nu har jag fått i mig en macka och sådär så nu är det bättre men imorgon blir det tjockisfrukost lalalaaaa. Gött, i like!

   Känner mig dock rätt stressad.
Det rycks och det slits och det skriks i mitt öra
Försöker lyssna, men jag kan bara höra
~ typ så.

   Ska tvätta bort ansiktsmasken nu och sedan krypa ner i sängen och läsa ett tag och sedan........ sova tills jag vaknar typ! Så jäkla lycklig dock. Ska göra mitt yttersta för att komma ihåg den här dagen - också.
Puss♥


i whisper hello, i miss you quite terribly



Men jaaaaa, åh jag orkar inte höra låtjäveln nåt mer för att jag grinar ju.

   Idag ska jag träffa Samuel och Leon igen (om Samuel vaknar dvs, hahah, igår väckte jag ju honom när jag smsade & frågade om han var vaken........ oups. HAHAHA sen skickade jag Leon på honom, "hur vet du att han dushar?!?!?!?!" "jag är där me han..........? hahaha neeee men han skrev de" haha guuud) och sedan jobba i stallet! Innan dess måste jag städa och springa, och för att göra det sistnämnda behöver jag äta frukost först.

   Livet är en fest och hela världen är min!♥

du?

När jag tänker på drömgrabben i mitt liv, så tänker jag på honom som lång, blond och muskulös. Som en sportig grabb med en inställning att typ 'allt går', som peppar mig till allt bra i livet och som jag känner mig trygg med. Just den här tryggheten är viktig, utan den så fallerar allt. Jag måste kunna slappna av, vara mig själv och släppa alla regler och tankar, bara vara mig själv. Vara Amalia, den riktiga, som kan skratta och skämta och inte bryr sig om ifall något blir konstigt.
   Han ska vara snäll men inte för daltig, jag tål att tas i. Visst är jag svag och vek men jag är inte någon som går sönder för något pyttelitet slag eller så. Och sist men inte minst - utseendet och leendet och ögonen, är de viktigaste, men leendet mest. Alltså utan ett fint leende så känner jag mig inte trygg. Jag vill ha ett leende att luta mig mot, ett leende som gör min dag bättre. Han ska liksom kunna få mig glad men också kunna acceptera att jag är svinledsen och bara vill vara ifred. Det är så det ska vara. Tillit, glädje och världens finaste pojkvän, det är så han ska vara.

   Det är bara det att drömkillen, han sitter liksom nästan bredvid mig - och det är du.


 

Well, där har ni ett ögonblick. Detta ögonblicket for igenom mitt huvud alltsom hastigast på en studsmatta på cykelavstånd bort, där jag var för inte så länge sedan. Alltså ordagrant. Och ni fattar inte vilken värme och kärlek jag kände då..

   Dagen har varit...... (det vore fel att säga bra) totalt urlackad, alltså kan jag säga att jag har älskat den från stunden som killarna steg in genom min dörr, tills jag cyklade iväg från Samuels hus och hem i månskenet? Nejmen helt ärligt, vissa stunder har jag fått hålla inne världens största leende för att jag varit så glad, och det fick liksom inte ta slut. Värst var det nästan innan jag åkte, åh, höll på att dö♥

   Nu behöver jag sova, ska kanske träffa killarna då med (♥) och sedan jobba i stallet på kvällen!
Puss♥


"VASKARUGÖRA???"

HAHAHAHA, gårdagens asgarv. Världens skönaste målvakt!

   Well, gårdagen rockade ju fett sådär... Satt och snackade med Thessan & Samuel på kvällen haha, bröt nästan ihop. Kul var det!

   Tror jag hänger med Samuel idag, eller faktiskt så vet jag inte, men Leon kanske hänkar också. Har egentligen massa att göra och borde stressa, men jag vill inte. Just nu vill jag bara... ta det lugnt, inte städa, inte planera massor, bara chilla galet. Men det går liksom inte.

   Annars rullar det. As usual. Hoppas ni får en bra dag!
Puss♥


well you're the best thing



Well today, it felt like we were back at the beginning again. When I first felt those feelings for you, when it did'nt was real but it was a start. It wasn't kick-ass-good but it was something. I didn't realize how badly I fell in love with you, how things started to change. In the mornings, I was always looking for you when I went to school. And when you came, I was so happy and thrilled. We didn't talk much but I really loved your voice, it was so beautiful.
   First I just felt that you were amazing and really good for me.  The right one. You were so, so beautiful everytime you runned, jumped, smiled, laughed. I felt like I could love you forever, that nothing could stop me and there was nothing else in life I wanted then, than you.
   Sometimes I falter, I fall and raise up again, falter, fall, raise up... But you are always there. Always.
   So, today , when you waved, we were back. Strong, new, shining. And I was so happy to feel that feeling again. We're back. Are you ready to kick some ass?

I love you. I fucking love you.

hold my hand, just in case

Häääääääi.

Efter att ha hetsätit middag och halvsprungit till bussen så mötte jag Thessan vid fotbollsplanen och först kändes det rätt.... wierd eftersom att ja, jag och Samuel brukar ju kunna snacka men nu vågade jag knappt säga hej? Ahahah. Well, jag och Thessan satt och snackade om allt och jag var så grymt splittrad, känner verkligen att fasen, jag gillar ju honom. Verkligen. Skitmycket. För mycket. Alltså sådär så att jag verkligen.... inte pallar gilla någon annan. Tror att det är för svårt att förklara men så är det verkligen, han är bezt - precis som Thessan sade, 'han är liksom grabben för mig'. Punkt basta. HAHA när han vinkade, standarD.
   Gick hem i regnet sedan och busschaffisen var znelhezt, Samuel trodde att jag stalkade honom och jag började asgarva hahahah omg neeeej. Trodde faktiskt inte han skulle vara där ju?!

   Summering av dagen? Visst, skavsåret kanske drog ner betyget lite men annars var det ju seriöst en tia. Thessan är typ hur go som helst, lätt att prata med och sååå skön verkligen. Världsbäst!

   Nu är jag... splittrad igen. Jag har så sjukt mycket att tänka på, "*kunna sitta i flera timmar och stirra sig blind på hans rörelser, leenden, ansikte" så sant ju. Det var nog sannaste punkten nr1 på min kärlekslista haha! Och nu börjar jag med sannaste punkten nr2 - att snacka om honom i flera timmar med världens leende på läpparna.... HAHA.

   Well, nu behöver jag något ätbart.
Puss!♥



vad som gjorde min dag var att....

Therese ringde och frågade om jag ville hänga med på fotbollsträning!

   Nej, det är inte jag och hon som ska spela alltså. Skulle ju faktiskt kunna vara så eftersom att vi båda skulle spela fotboll om det inte varit för handbollen... Men nej, hennes pojkvän spelar i samma lag som Samuel och vi ska vara där och titta. Jag har saknat att se på ungdomsfotboll faktiskt, inte för att jag brukar göra det men när jag cyklar till stallet så brukar jag alltid kolla lite på träningarna som pågår på planen bredvid.
   Well, Samuel vet inte att jag ska vara där så ja det kanske blir lite awkward men jag har ju alltid Thessan liksom! Haha å gud. Tar kanske också en tripp till stallet efter det bara för att pussa lite på pållisen min. But we'll see.

   Då vet ni i alla fall vart ni har mig! Jag är jättepeppad haha, herreminjesus. Varför vet jag inte.
Puss♥


fade into darkness

Hey finisar!

Imorse tog jag en rejäl sovmorgon, ända till halv tolv faktiskt. Det var behövligt!
   Tills nu har jag lyssnat på Avicii, (♥) duschat & tvättat håret, hittat min gamla rollarkompis Olivia (rolla = du är två personer som hittar på en historia tillsammans, den ena är en karaktär & den andre en annan. Vårat var superberoendeframkallande och jag saknar det än idag, det gjorde mina dagar absolut till de bättre!) och varit alldeles sprudlande glad.

   Senare idag ska jag till stallet och kameran ska med, jag behöver några nya bilder helt enkelt. Men nu ska det hoppas hopprep, jag har legat alldeles för mycket på latsidan!
Puss♥


dag 6 - min dag

Ciao!

   Imorse ringde klockan vid kvart över åtta och jag var allt annat än redo för att gå upp. Tillslut var jag ändå tvungen och det blev att peta i sig frukosten framför TVn men jag var verkligen inte hungrig alls. Hatar den känslan på morgonen, när man inte alls vill ha frukost men måste äta något för att annars kommer man dö. Anyway så var jag så seg så jag bestämde mig för att det inte spelade så stor roll när jag åkte till stallet så jag tog det lugnt och behövde inte stressa.
   Väl i stallet hjälpte jag Mavin med att vattna hos hästarna och sedan, efter en anslutning av folk, så började vi plocka in torvbalar till stallet. Eller, plocka och plocka? Först skulle man få ned dem, sedan skulle man få upp dem på flaket (och de väger säkert mer än 50 kilo) och sedan köra in fyra stycken in i stallet. Mjaa, jo det funkade. Sedan var det bara dags att skära sönder dem, woho emocuuuut hahah gud..
   Vi tog in ponnyer och släppte ut hästar, käkade lunch och tillslut var det dags att skritta ut några tjockisar till ponihestar. Första rundan tog jag Gulis, han vart himla fin faktiskt. Börjar komma på knepet med honom nu, han går inte att lirka/såga ner utan han går bättre om man bara håller händerna stilla och stadiga. Det är ju så det ska vara ju, duuuuuuuktig pållis! Sedan vart det Kovo, men honom lät jag bara gå medan jag, Linda, Line och Becka (eller så var det bara jag och Linda? haha) satt och körde jockeystilen och jag skrattade så att jag höll på att dö! Efter det fixade vi klart hästarna innan vi gick in i klubbis och satte oss där och skrattade och pratade, och tillslut cyklade jag hem.

   Well, detta har varit min dag. Superbra, som vanligt alltså när man är i stallet. Jag vill bo där. Det skulle vara sååååå härligt! Vällingby Ridsällskap är bäst♥


världens finaste emmis♥

dag 5 - vad är kärlek?

Kärlek är att

* leta sig igenom alla låtar man kan hitta på youtube för att finna den med den texten som passar in bäst, med musiken och beatet som får en att rysa, bara för att hitta en låt som känns rätt

* sitta uppe till sent och kolla igenom gamla sms/chatter

* samma dag som han reser bort gråta sig tills sömns för att han är borta så länge

* kunna sitta i flera timmar och stirra sig blind på hans rörelser, leenden, ansikte

* kunna acceptera misstag han gör

* gå vidare, det är vad man tror i alla fall. men tillslut inser man att det inte går, för att oavsett hur många andra fina grabbar man träffar så är det han som man alltid återvänder till

* kunna prata om honom i evigheter med världens leende på läpparna

* komma på sig med att le när man tänker på fina minnen

* gråta sig till sömns när han har ignorerat en hela dagen och varit världens drygaste

* ge honom en andra chans

* veta att det kanske aldrig blir något. den känslan, som slår sönder en inifrån, det är som ett tomt hål. tro mig, jag har känt den och hade panikångest hela natten, höll på att kräkas av rädsla men tillslut insåg jag ju att det inte funkade att ha det såhär. jag tog mig i kragen, tog en paus, sket i allt och lät mig vara fri, och nu är jag tillbaka och mår bra igen. men det fick mig att inse att han var nog...... allt som jag hade då

* inse att man är alldeles fullkomligt lycklig med honom, och bara honom

jag förstod aldrig hur mycket det betydde för mig

Haij på er.

Nu sitter jag och lyssnar på Melissa Horn, dagen har varit superbra! Försov mig dock på morgonen och hade världens värsta humör men det försvann rätt fort. I stallet fanns det (idag igen) inte så supermycket att göra, nu när alla hästarna är badade så finns det massor med slötid över helt enkelt. Vi sopade, fyllde på vatten i hagarna, jag red ut på Rondo och vi satt i klubbis i säkert två timmar? Hahahah. Nejmen det har varit kul!

   Imorgon ska jag dit igen, som vanligt alltså. Dock ska jag dit lite senare, kanske vid tio-elva istället för att få en ordentlig sovmorgon. Det märks att kroppen är lite trött nu och jag har superont i axlarna och benen. 

   Ikväll tror jag att jag sticker ut och springer, trots att jag cyklar fram & tillbaka till stallet så behöver jag ytterligare lite motion. Jag vill behålla kondisen!
Kram♥



  

jag minns hur du fick mig att känna



I höstas, usch vilken känsla jag hade. Den var positiv alltså. Så positiv att det gjorde mig galen, jag var galen av kärlek för du var den bästa i mitt liv. Den bästa, absolut bästa. Och du är den bästa nu också. För när jag ser tillbaka på bilder från den tiden, på mig och på dig, tänker på saker som du sagt och som jag har sagt och hur allting kändes, så blir jag så lycklig. Mitt liv kretsade kring dig och det gör det faktiskt fortfarande.

   Och jag har trott att jag skulle kunna gå vidare, att jag skulle kunna lämna dig åt någon annan. Men det går inte. För du är något av det finaste jag mött.


det är vackrare när du är där



Chachachachachaa,

denna dagen har varit himla bra. Började med att jag drog till stallet och gosade med Pepis, han verkade rätt glad över att se mig haha. Eppelhest! Vart ledsen idag igen av olika anledningar men efter några bli-gladpussar funkade allt. Då var det bara att börja sopa!

   Annars har jag och Jessica ätit glass och burit torvbalar, och ridit. Först red jag Emma, sedan Gulding. Woho happiness! Efter en jäkligt jobbig cykeltur hem så bytte jag om till myskläder, åt middag, och nu sitter jag här och ska snart ner och poppa popcorn. Stadig fredagskväll liksom!

   Imorgon ska jag (gissa tre gånger liksom....) också till stallet, ska bli kul as always. Vi hörs imorgon kväll!


Dag 4 - Detta tänkte jag på idag

Jag, som inte tänker så mycket när jag är i stallet, tänkte främst på
1, hur kul det ska bli när ridningen börjar 'på riktigt'. När hästarna börjar sättas igång och man får jobba dem lite mer och sådär än att bara sitta och lalla runt i skogen. Mysigt det med, men jag vill komma till hårdjobbet, blodet, svetten och tårarna lite mer!
2, att jag längtar tills skolan börjar! Jag får träffa Linnea och Samuel och Leon och alla mina andra vänner på stadig basis och det kommer bli awsome, usch vad jag har saknat allihopa.
3, mat... Jag är dödligt hungrig när jag är i stallet - hela tiden! Såfort jag har ätit upp min mat (jag äter dubbelt så mycket nu än vad jag brukar) så vill jag ha mer haha, herregud. Men det jämnar ut sig i slutändan ju så mycket som jag sopar!


and i will keep fighting, keep my head up..

Nu ska jag iväg till denna pluttehäst, jag har saknat honom hela kvällen haha. Idag stannar jag ända till stängning tror jag, så det blir sent och jag måste ha med mig massa mat eftersom att jag kommer hungra ihjäl annars. Det blir så när man jobbar, tro mig. Jag är hungrig hela dagarna!

   Well, nu är det dags att göra mig iordning så jag kan åka iväg och jobba. Ska bli grymt kul idag igen, precis som alltid alltså!
Puss♥


pellelino



Häij.

   Dagen började med att jag skyndade mig in till Pepino och stod och grät lite hos honom men efter bara några minuter hade han gjort mig glad igen. Han vet allt numera, precis allt om vad som händer mig och vilka jag är ledsna på.
   Vi pussades och kliades (eller, jag kliade och han sov, haha!) och sedan började jag sopa i stora stallet. Alltid hade jag Peppes ögon på mig, visslade jag så såg han så söt ut att jag hade svårt att koncenterar mig...

   Idag har jag inte jobbat så mycket med hästarna utan har istället sopat, burit vattenhinkar och vattnat i ridhuset. Det är... faktiskt allt? Dagen har gått så fort! Red ut på Jack & sedan på Cappuchino också, mysmysmys!

   Har också fått erbjudan om att jobba i stallet på kvällarna och så blir det nog i höst. Fan vad gött!! Blev skitglad ju. Inte alla kvällar i veckan men någon dag bara, woho clap your haands.

   Nu hade jag tänkt joina mina föräldrar där nere.
Puss!♥

dag 3 - mina föräldrar

Min mamma är nog den utav mina föräldrar som står mig närmast. Hon vet nästan allt om mitt privatliv och om hur jag mår, och vi har väldigt bra kontakt. Visst bråkar vi och tjafsar och jag kan vara så sur på henne ibland, men utan henne skulle jag må dåligt i princip varenda dag för saker som tynger mig.

   Mamma och jag delar ju ridningen tillsammans och hon är både stöttande och kritiserande. Hon tycker att jag inte borde vara i stallet så mycket denna vecka och hjälpa till, bara om jag tycker att det är kul. Men det gör jag ju så att hon behöver inte oroa sig.

   Pappa och jag har handbollen, där han är hemsidesansvarig och sjukvårdare för vårat lag. Han vet inte lika mycket om mig och mitt privatliv, men det är nästan bäst så. Jag och mamma är lite mer lika i sättet så det faller sig naturligt att vi pratar mer om mig och om sånt där.

 

   Att ha bra kontakt med sina föräldrar (i mitt fall mamma mest då) tycker jag är det viktigaste som finns. Ungefär 85% av mina problem, saker som jag grubblat över och så vidare, har hon löst, gett mig tips om eller bara fått mig att gå vidare. Det är bra. Många har frågat mig ’hur kan du ha så bra kontakt med din mamma?’ och jag tror att det är för att jag är väldigt öppen. Jag berättar saker och ting. Det behöver absolut inte vara lika med att hon litar på mig till 100% för det gör hon absolut inte, vissa stunder är hon lika tvekande som vilken förälder som helst och jag är ju absolut inte vilda tjejen direkt.

   Jag mår i alla fall bra över att ha henne, hon är den bästa kuratorn som finns haha!


dag 2 - min första kärlek / osv

Haha, oj… Min första kärlek.

   Jag skulle kunna skriva om killar på dagis, senare på fritids och killar i klassen som jag har varit ’kära’ i. Om folk jag trott jag verkligen älskat. Men det finns en kille, en som jag har älskat, hm, till djupet av mitt hjärta om man säger så – och det gör jag fortfarande. Vissa saker förändras inte.

   Det var då jag började sjuan som jag träffade honom. Först var han bara snygg, han stod inte ut och tog inte plats och var absolut ingen speciell. Han var liksom bara bra. Det gick några månader och jag blev alltmer kär, några sidor hos honom var liksom det jag kände att jag ’sökte’ efter. Tillslut började vi snacka mer och mer på facebook & sms, och nu är vi här. Som bästa vänner snarare än tillsammans men det räcker för mig, för att utifrån något kan man alltid komma vidare.

 

   Varför jag valde honom och inte min första kärlek någonsin?

   För att gilla någon på dagis och så vidare, det gills inte. Tycker jag.



Men cha!

Gissa vart jag har spenderat min dag idag? I stallet såklart! Jag och Mavin badade klart alla hästarna och ponnyerna, det var ju inte så många kvar eftersom att vi var så otroligt effektiva igår, så det var bara kul och jag blev blötare än igår... Min fina Pepino blev badad och vi hade pusskalas han & jag, efter det var mitt ansikte tydligen rätt smutsigt haha. Favvishesten, jag blir bara mer kär i honom för varje dag som går..♥

   Efter en lång lunchrast så var det dags och rida tillslut, det blev bara en skrittur ut men det räckte gott. Det tog ju ändå en timme liksom.. Jag valde lilla Gulding och han skötte sig så fint så, fastän regnet öste ner och blixtarna for omkring oss (vissa var alldeles över oss ungefär, rätt läskigt faktiskt..) så trallade han på utan att bry sig. Stadig pållis!
   När vi var tillbaka i stallet så var jag totalt genomblöt, men frös inte förrän jag satt mig i bilen påväg hem haha! Imorgon åker jag dit igen, såklart. Förhoppningsvis så sätter vi igång fler utav hästarna, jag hoppas hårt på Peppis men tror att det blir Gulis eller någon mindre ändå.

   Alltså, jag är helt slut... Kroppen bara protesterar och jag har massor med blåsor i händerna från när jag sopade (ytterst lite) av stallgången innan jag åkte. Så... Funderar på att ha halvt spa?!?! Ehe.

   Trött. Behöver sova. Puss♥


dag 1 - presentation av mig själv

Mitt namn representerar mig väldigt väl när jag är på ett visst humör. Amalia betyder aktiv, verksam och sysselsatt. För om jag verkligen brinner för något, då kan jag inte sluta. Som om jag verkligen vill skriva, då har jag svårt att koppla av förrän jag känner mig färdig med det.

   Jag är en människa som har svårt att hålla saker för mig själv. Är jag kär i någon, då måste alla mina nära vänner veta det. Är jag arg, då har jag väldigt svårt för att inte prata om det med någon. Är jag ledsen, blir det värre om någon märker att jag gråter. På det sättet är jag väldigt komplicerad som person, jag vill inte hålla inne saker och ting eftersom att det vänder sig inåt och jag blir antingen jätteglad eller superledsen.

  

   Jag bor i en förort utanför Stockholm city där jag bor med min mamma, pappa och min katt Chakkis. Jag vet inte om jag trivs jättejättebra, jag tror att jag inombords är lantistjejen som vant sig vid stadslivet. Det mysigaste som fanns var att vakna av Londontrafiken utanför sitt fönster, men jag älskar närheten till kossor och hästar och får haha!

 

   Som femåring började jag ’rida’ på Vällingby Ridcenter och där har jag stannat. Hästar är liksom det jag till ända ut i mina fingerspetsar brinner för. Jag och min mamma, som också är hästintresserad, har börjat fundera på att skaffa häst och jag börjar äntligen känna mig riktigt redo för allt ansvar det innebär.

 

   Mitt liv är... på ett sätt väldigt rörigt. Alldeles för ofta känner jag mig som mycket äldre, som att jag är mogen och vuxen, men ett litet misstag får mig att inse att så inte är fallet.

   Jag är en tjej som faller för så otroligt många killar. Eller, okej, jag tycker de är snygga och sen så intalar många utav mina vänner mig att jag tydligen är kära i dem och så vidare och jag orkar knappt tänka själv så det blir ju så, efter ett tag. Men det finns ett sätt, som alltid funkar och som har fått mig att inse vilka det är som betyder, och vilka det är som inte gör det. Gråter jag då jag åker ifrån dem, får psykbryt, eller yrar? Då betyder det något. Eller massor, snarare.

    Mina dagar går ut på att överleva, stenhårt, vara bäst på allt men man får misslyckas. Också! Fast mest ska jag lyckas.

   Well, jag är väldigt ambitiös. Vill otroligt mycket med mitt liv och med mig själv, jag vill utvecklas, komma framåt, köra på i hundraåttio utan hinder – och om hindrena står i vägen och slösar min tid? Då blir jag arg och säger att jag inte kan. Det funkar inte. Det går inte. Jag vill inte. Men jag ska lyckas. Med allt.

 

   För jag är världens bästa Amalia!


30 days



   Det passar perfekt på min nya header (f5 om ni inte ser, lalalalalaaaa). Springa är min grej, jag älskar det, älskar verkligen. Egentligen vill jag springa nu........... men det hinner jag inte.

   Well, jag hade tänkt börja om med det här '30 days' igen och börjar redan ikväll med dag 1. Alltså börjar jag knåpa ihop något nu, så ni har inte hört nog av min från ikväll. Åhherre, jag älskar att skriva om mig själv - missförstå mig rätt bara - jag älskar det för att jag hela tiden kommer på nya saker som jag vill skriva och att jag får en mycket bättre självinsikt.

Dag 1 – Presentera mig själv. /♣/ Dag 2 – Min första kärlek. /♣/ Dag 3 – Mina föräldrar. /♣/ Dag 4 – Det här tänkte jag på idag. /♣/ Dag 5 – Vad är kärlek. /♣/ Dag 6 – Min dag. /♣/ Dag 7 – Min bästa vän. /♣/ Dag 8 – Ett ögonblick. /♣/ Dag 9 – Min tro. /♣/ Dag 10 – Det här önskar jag att jag vågat. /♣/ Dag 11 – Mina styrkor. /♣/ Dag 12 – Detta lyssnar jag på. /♣/ Dag 13 – Min förebild. /♣/ Dag 14 – När jag var liten. /♣/ Dag 15 – Mina drömmar. /♣/ Dag 16 – Min första kyss. /♣/ Dag 17 – Mitt favoritminne. /♣/ Dag 18 – Mina brister. /♣/ Dag 19 – Detta ångrar jag. /♣/ Dag 20 – Livet i allmänhet. /♣/ Dag 21 – Jag glömmer helst... /♣/ Dag 22 – Det här upprör mig. /♣/ Dag 23 – Det här får mig att må bättre. /♣/ Dag 24 – Det här får mig att gråta. /♣/ Dag 25 – Min högsta önskan. /♣/ Dag 26 – Mina rädslor. /♣/ Dag 27 – Min favoritplats. /♣/ Dag 28 – Det här saknar jag. /♣/ Dag 29 – Mina vänner. /♣/ Dag 30 – En text

   Let's go?


badade hästar

Hallou!

Idag har jag badat hästar i princip hela dagen. Jag gjorde själv fyra stycken och sedan hjälpte Mavin mig med tio-elva stycken till. Tillslut insåg jag att det nog snarare var jag som blev badad och inte hästarna, mina skor var vattenfyllda och mina förut ljusbruna ridbyxor var mörkbruna av smuts och vatten. Så. Det gick väl inte så bra, men kul var det!

   Imorgon hoppashoppashoppas jag på att jag får sitta upp på någon av mina fyra favoriter, Emma, Jack, Gulding eller Pepino. Den sistnämnda blir det ju inte dock men hoppas kan man alltid. Höhö.
   Nu ska jag äta middag, puss på er!♥


i'm living fearless



Haei.

   Idag tar jag (frivilligt) en liten sovmorgon från stalljobb och åker vid niosnåret istället, det blir mycket bättre för då slipper jag helt enkelt stressa. Jag plockar med mig ryktborstar och mat och stannar där, i princip, hela dagen för att kanske 'arbeta' ihop en liten skrittur på någon ponny. Annars, så ska min pålle få sig en ordentlig rykt för igår var han (ärligt talat) skäck och inte fux. Brun med vitgrå fläckar, mhm myyys.

   Hoppas ni får en bra dag, puss!

av alla människor var det du & jag




Vi gjorde. Men gör vi fortfarande? Det är så svårt, så svårt att veta om man ska lämna honom bakom sig och gå vidare - men då har jag ingen, ingen alls kvar. Kärlek funkar bara i tekniken och inte i praktiken...

kärlek är inte bara att hålla någons hand, allt däremellan räknas också

Ibland när jag sitter uppe på kvällarna, längtar efter att få ett litet meddelande från dig, så undrar jag hur det vore om jag hade bott bara några hus bort ifrån dig där i Tyskland. Om vi hade varit ute med våra vänner på kvällarna, suttit i någon park, spelat gitarr och sjungit. Om jag, utan tvekan, hade suttit bredvid dig med min hand i din och att det, just den där närheten mellan oss, var självklar för alla - det skull vara du och jag och så var det bara.
   Tänk om det varit så att folk pratade om oss som killen som alltid var så dryg, egotrippad, rätt bitchig som var världens gulligaste & finaste mot mig, den där tjejen som de från början hade tyckt förtjänade någon annan, någon bättre som inte alls var världens översittare, utan någon finare. För folk säger det nu; du är för bra för honom, han ger ju dig en chans att lägga honom bakom sig, ta den!!
   Men om jag bott i Tyskland, varit din, hade jag inte känt mig så ensam nu. Det finns tusen miljoner killar i min ålder just nu, hur många som helst att välja och vraka mellan, men om killen jag just nu vill ha bor 83 mil bort, det tar 1timme&35minuter att åka med flyg, well, det känns rätt hopplöst.

   Vi kommer aldrig mer ses, men gud vad du får mig att le. Vårt lag är fullt av megasnygga tjejer, men det är mig du går fram och snackar med, nu vet jag ju att det aldrig blir nåt mellan oss men ändå.
   Du gav mig liksom det självförtroendet jag behövde.


i'm on a higher level





   Här är några utav bilderna som togs på mig och Maktman (Elins medryttarhäst) när jag var där och fotograferade, eftersom att jag själv fick rida också. Då hade jag inte ridit på en dag och hade lite abstinens så det var ju väldigt uppskattat!

   Idag åkte vi och hämtade hem alla Vällingbys hästar! Jag kände mig rätt lonely och liten ibland (speciellt när jag skulle lasta Pepino och han är ju stor som attan och ville gärna gå där inte jag ville att han skulle vara alls..... dum häst!) och var helt slut när vi väl var hemma med allihopa. Moulina var omöjlig att fånga, men hon är hemma nu i alla fall. Eloge, Duni & Dracula (den sistnämnda blev tillslut instoppad i hästbussen efter lite tur) sprang fria och de förstnämnda fick vi tillslut jaga in i någon slags fålla innan vi kunde få på dem grimmorna. Inte alls sammarbetsvilliga ponnyer där inte! Vi åkte åtta och kom tillbaka runt ett, halv två, och då var jag supertrött haha!
   Jag stannade i stallet en stund med Michan & Hannah, borstade och gullade med Jack, innan jag cyklade hem. Jag har inte gjort något sedan dess utan bara tagit det lugnt, imorgon ska jag ju vara där ungefär lika tidigt så kroppen behöver vila sig lite.

   Nu ska jag sätta på mig träningsshorts och en tröja och hoppa lite hopprep (sommarträning ya know) md Muntherish på högsta.... LIFEFLOOOOOW.
Puss!

resten utav bilderna från pride
















Här är de då, de resterande 'bra' bilderna jag tog igår.

   Well, idag kanske inte är min bästa dag. Somnade två igår och innan dess kunde jag absolut inte somna, låg & lyssnade på alldeles för deprimerande musik osv osv osv. Vädret vill inte sammarbeta, all min inspiration är slut, mina fötter fryser & jag känner knappt mitt ena lillfinger.............

   Men imorgon kommer hästarna hem! Är så glad över det. Har saknat ridningen något enormt...
Nu ska jag återgå till det roligaste som finns (hosthosthost); att göra absolut ingenting. Puss!

vart jag än mig i världen vänder står jag här med tomma händer



Häihäihäi.

   Ikväll ska jag sätta mig och redigera fler Pride-bilder, har ju massor. Känner mig verkligen så glad över att jag åkte dit, nästa år ska jag vara där ännu tidigare och få en bra plats! Ikväll ska också en ny header påbörjas, den jag har nu är........... ful. Faktiskt.

   Jag förstår verkligen inte vad som hänt med mitt humör, jag är så jäkla glad och har varit det i princip tre dagar i sträck. Livet är en fest och hela världen är min! - Typ. Dock insåg jag precis att jag saknar Sportscamp-folket litelitelite en aaaaaning. Sad.

   Cool man i guld & svart - spotta på din katt, spotta på din katt. Ohyeah. STANDARD för Sportscamp.
Well - det finns B&J där nere.............. SKYNDA.

jag var på pride!














Vilken stämning! Blev totallycklig av att se allt folk som är så stolta över vilken läggning de har osv.

   Det var hur mycket folk som helst och väldigt, väldigt svårt att få en bra plats att stå på. Tillslut hittade vi ett betongfundament som jag klev upp på och då såg jag mycket bättre. Jag tog 445 bilder på Prideparaden men det är få som blev riktigt bra, dessa är bara slumpvalda utplockade förutom den på Daniel Paris haha. Var bara tvungen att ta med den, tufft att han var där!

   Ikväll ska jag ut och springa, kortkort runda men det måste gå fortfortfort. Jag ska ha kondis efter sommaren!
Puss på er!

down alburn road on a sunset summer sky you whisper please, remember me





Nu längtar jag tillbaka lite, bara en aning massor med mycket.

   HAHA, ni ser ju ler-randen på mina stövlar... Det var en kamp varje morgon och eftermiddag i hagen att få skorna så oleriga som möjligt, och jag lyckades aldrig. Första dagen var jag så dum att jag tog gympaskor, det misstaget gjorde jag aldrig om igen... haha!

   Godmorgon folks, eller är det för sent för att säga det nu?
   Anyway, idag är riktningen styrd mot Pride förhoppningsvis. Men det blir INTE Munther ikväll, åh så ledsen jag är över det. Men Knastott (alternativt kameran... öhö) hänger med och det är ju inte sol så ja, inget kan väl gå fel?

   Är nog hemma senast ikväll, pussar!♥

du stirrar upp i himlen men ser aldrig molnen aldrig stjärnorna aldrig mig



HÄJHÄJHÄJ-

Jag ska snart hoppa in duschen, är slut i hela kroppen. 4,5 km blev det, benen la av redan innan hälften av rundan så jag körde på vilja, vilja vilja vilja. Jag tror att det var There's no real love in you (Automatic - Tokio Hotel) som fick mig att springa vidare.

   Nu mår jag dock illa, lade mig på gräsmattan och stirrade rakt upp i himlen och då kom jag på den oerhört poetiska rubriken hehehe.
   Skönt var det att springa i alla fall! Jag tränade ju senast för två veckor sedan, (med träna menar jag något liiiite mer ansträngande än att sitta på en häst hehe) och det känns i mina kära ben. Imorgon ska jag ut på samma runda igen! Igen&igen&igen&igen.

   Nu vill jag typ...... duscha mhm jaaaa det vill jag. Usch.
Kram!

du är speciell




GAAAAAAALEEEEET.

   Låten ovan har stått på repeat i ett antal flera minuter och jag vill helt enkelt inte sluta lyssna. "om du är vanlig, då är jag nåt som inte finns". Kräver nån lyssning, i know, men så värd låt. Fan jag är ju speciell. Jävligt speciell.

   Hade tänkt sätta på Zumba nu och dansa bort alla jävla dumma tankar som jag har i huvudet om en grabb, blääää jag vill inte ha dem. Vill springa också. Hoppa hopprep. Göra 100 situps. Springa ännu mer. Gymma. Jag vill tills jag inte vill mer. Kontroll över mig själv mathafakka.

   Nu ska jag dansa Zumba som sagt, sen ska jag springa. Och hoppa hopprep. Resten struntar jag i.
Puss!

ready to turn the tide?




Led aldrig fram mig till en Ben&Jerry'sbox med glass för det slutar med att jag står och säger 'Den här är väl god? Chokladglass med valnötter och choklad...' eller 'VAD TUR, DET VA INTE LAKRITS I........... DÅ är den ju god!!!' Heheheheheheh. Vi fick med oss NewYork Super Fudge Chunk hem, namnam.
   Vilka är era favoriter? Mina är absolut Strawberry Cheesecake, Chocolate Fudge Brownie & Coconutterly Fair, den sista är godast helt klart.

   Det blir hemmakväll ikväll, glass och chips och dipp &morötter. JAG ÄR PEPP PÅ LIVET JU. Alltså verkligen superpepp, jag lyssnar på skitmusik och är glad ändå. Nu ska jag ut i solen hade jag tänkt, sedan ska jag bråka lite med Photoshop.
   Kram på er!♥

i would sail the ocean, just say yes

Hey knasbollar!

   För en timme sedan gick jag upp med världens leende på läpparna. Idag ska jag hoppa hopprep, springa, sola, städa, redigera bilder och något till...... JO, äta glass! Kändes lite FML igår när glassen smälte totalt, liksom - Ben&Jerry's, hallåååååå? Som tur var blev den hård igen efter 12 timmar i frysen, puust ..

   Nu är det Ulrik på högsta och sedan duschen som kallar, nyrakade ben känns som det enda jag längtar efter just nu hahahah, herregud.
   Ni kommer inte höra av mig förän ikväll, hoppas ni överlever. Softa bananer.


my miracle-happiness drug




Ah, tårar eller vad då? Låten är för vacker!

Alex, the german awesome guy, loggade in på facebook precis när låten ovan (U2 - Miracle Drug) började spelas från min spellista, tårarna började bara rinna och jag vet inte riktigt vad det berodde på men jag saknar honom om än de där slängpussarna och fastän jag 'lärt känna honom' nu och vet precis hur han är som person, (fan varför ska jag ha blivit kär i en översittargrabb för? but well, han sade själv att han var arrogant... tack för ärligheten!) så vill jag, villvillvill jag att han ska komma tillbaka hit.


"You live in the middle of nowhere" - well fuck you.


 I alla fall, jag är hemma nu. Woho make the wave! Alldeles för överspeedad och taggad på livet hoppar jag nu upp och ned i datorstolen och ska sätta mig och redigera bilder. Hm... Egentligen borde jag inte då jag aldrig kommer komma i säng och jag behöver faktiskt sova...

   Ha! Gissa tre gånger vad jag väljer.
PHOTOSHOP HERE I COME!

du ser på min ängsliga hållning, min jagade blick att det känns

Hey, here I am again!

   Ni fattar inte hur skönt det har varit att 'slappna av' igen från allt vad sport heter, springa ner från sin egna stuga på morgonen och ta sig ett dopp och sedan knalla upp till huset och äta frukost. Huvudet känns mer med mig nu och jag är riktigt peppad på att ta mig an livet. Nu har jag bestämt mig - I'm new, I'm fresh, I'm strong. Typiskt mig egentligen, för det är sånt här jag behöver.

   Nu ska vi dra över till Djurö och handla, kanske om jag har tur får jag med mig en Ben&Jerry's tillbaka... Gotti.
Ikväll är jag hemma, vi ses då, kraum!


trötter chey


mittagessen / lunch / le déjeuner / almuerzo


new york



Hej gullungar!

   Dessa bilder härovan är just nu mina två favoriter. De är några av de första bilderna jag tog med mitt egna macro, bilder som jag tog precis innan jag skulle gå in bara för att prova effekterna med den vackra himlen bakom. Jag blev överlycklig när jag såg dem i datorn sedan, för jag får känslan av New York och blinkande ljus och rörelse. Vad tycker ni?

   Såfort man har landat hemma, så ska man iväg igen. Ja, det blir landet på landet jag spenderar mina nästa två dagar. Där ska jag fota, sola, bada och tänka över livet lite. Haha, det låter så djupt... Men det behövs verkligen.

   Nu är det dags för lunch! Fil och macka blir det, inte mer avancerat än så och riktigt somrigt egentligen. Sommaren är då man aldrig orkar göra ordentlig lunch utan äter av det som finns haha! Sedan är det dags att packa, stoppa datorn full med redigeringsbilder och sedan bege sig ut mot Stockholms Skärgård.

   Vi får se hur det blir med bloggen tills dess att jag är hemma. Elin & Maktmanbilderna kommer förmodligen komma upp i alla fall.
Puss!♥

maktman






   Igår var jag alltså iväg till Elins medryttarhäst Maktman. Jag vet att jag skrev ponny förut, men han är faktiskt häst.
   Stallet han stod i var väldigt bra placerat att jag fick lust att flytta dit med det samma. Det skulle vara så härligt att kunna bo lite mer på 'landet' och kunna ha sin häst i ett stall inte långt bort. Elin red igenom honom lite på ridbanan och efter ett tag fick jag också rida - kaboom jag blev visst lite småkär. Vill ni se fler bilder? Elins kommer upp vare sig ni vill eller inte, men nu menar jag när jag rider.

   Jag är ledsen för att jag skriver till er såhär pass sent, men imorse ringde Leon och frågade om jag ville hänga på till Lövstabadet med honom, Jonas och Samuel och det ville jag ju såklart. Hellre det än att sitta hemma och mossa! Det var himla kul, speciellt att knuffa ner Samuelboii i vattnet, samt hans miner... I still luv him :(
   Well, kommer jag någonsin komma över honom? Det lät ju så lätt när jag sa det till mig själv - jag har gått vidare, vi är bara vänner, men det känns inte så innerst inne. För honom är jag bara en vän, punkt slut, men för mig är han mer än så. Han är ju det, och kanske är det också det han kommer att förbli?
   Det blev rätt sent, från halv tolv till sju så det är först nu jag har fått tillgång till en dator.

   Imorgon kanske kanske kanske (men det är bara en dröm för jag kommer aldrig att hinna) jag träffar grabbarna, och på kvällen åker jag ut på landet och stannar där ett par dagar. Vi får se hur det blir. Berättar mer imorgon, puss och kram!♥

RSS 2.0