robyn the numero uno



Denna vackra, duktiga tjej har gett mig mitt supersjälvförtroende tillbaka igen!

   Håkan har under en lång period varit nummer ett för mig, hans texter har alltid lyft mig uppåt men musiken i sig har inte varit 'min musik'. Det har däremot Robyns varit, och nu när jag lyssnar igenom både gamla som nya låtar inser jag att de ofta går verkligen rakt in. Märkte att jag sträckte lite extra på mig när jag insåg att det ju var mig hon sjöng om i In My Eyes och i Time Machine var det absolut mig/Adam eller mig/Alex det handlade om...
  
   Visst är det ändå rätt skönt att ha en artists låtar som man relaterar till kring livet, kärleken, sig själv? Jag utan dem skulle vara som båtar utan roder, eftersom att de håller mig uppe - dag ut, dag in.

   Nu ska jag iväg till Elins medryttarponny, puss och kram!

stjärnan



Jag hade tänkt skriva godmorgon, men insåg att det nog inte går längre. Hej på er ändå!
 
Som jag sade var Gränna alldeles total-bra
.
   Iår red jag 3 pass per dag, två utan dem på min 'egna' ponny Radar och en på en ny ponny som hette Terrano. Radar red jag för två år sedan, han är en Öselponny på 7 år som är snäll som ett lamm. Han är verkligen min stjärna. Terrano är ett russ på 15 år som hade kommit bara några dagar innan. Han var hur snäll och fin som helst men jättepigg i skogen. Honom tyckte jag väldigt mycket om.

   Jag ska slänga upp en bild på Terrano också, men det får bli imorgon för nu hade jag tänkt hoppa hopprep eller dra ut och springa. Det kanske låter väldigt magstarkt, vilket det också nog är, men jag har sådan lust att hålla igång eftersom att jag faktiskt är rätt vältränad just nu.

Senare i eftermiddag ska jag iväg till Elins medryttarponny och fota. Henne har jag inte träffat sedan senaste ridningen och det var ett bra tag sedan. Jag lovar att lägga upp någon bild därifrån när jag kommer hem!

   Puss på er tills jag är tillbaka!

beroende

Nu är jag hemma efter en vecka i Gränna!

   Det har varit helt underbart och jättekul och samtidigt lite tråkigt då en grej kom ivägen för en riktig, riktig toppenvecka - annars har det varit helt perfekt.. Min kropp protesterar totalt såfort jag gör något för ansträngande, så jag ska lägga mig i soffan för en välförtjänt vila. Nu har jag ändå varit 'igång' kroppsmässigt kontinuerligt i två veckor, starkt kämpat av mig!

   Annars håller Robyn mig på bra humör. Den tjejen gör texter som jag insett berör rakt in, "we never get what we deserve" nej precis helt och hållet sant.

   Nu ska jag käka polkagrisar tills jag får diabetes och dör.
Puss på er!


Gränna 24-30 Juli

Yeah, nu blir det Gränna. Boende med häst-lägret för femte året i rad, STANDARD. Kommer sakna Michan där dock, hör du det bästavännis, det är inte alls samma grej utan dig?!?!?!♥
Åker med Linnea detta år men nästa år hoppas jag att min finaste man följer med igen.
Puss på er!♥
översta raden, andra grabben♥ saknar han som jag vet inte vad, vi kände ju aldrig varann och det skulle aldrig blivit vi men uschförgurka vad fint leende, ögon, hår, skratt, röst den människan hade.
tack för veckan adam & everybody else!♥

saknad



   Jag tänker inte säga äntligen för när den där vita bilen lämnade parkeringen och jag stod där med tårarna rinnandes och insåg att grabben som precis hade åkt betydde mer för mig än vad jag hade trott, då ville jag gärna ta tillbaka veckan. 
   Jag har haft det så himla bra, varit så himla lycklig som oftast och det har varit så härligt men också ledsamt att lägga sig med känslan av att du gärna vill tassa in i ett rum fyra dörrar bort och lägga dig bredvid den där grabben som har världens sötaste leende.

   Men Sportscamp var som Sportscamp är - grymt as usual!

hett och......... inte hett



+ Greyson Chance. Han är så himla söt och sjunger helt gudomligt. Jag tror faktiskt att jag börjar bli lite.... hm... småkär i honom.

+ Blått. En ny favoritfärg! Så himla fint när färgen är riktigt stark och absolut inte babyblå, det är för mesigt.

+ Tysk musik, speciellt hiphop för tillfället. Lil Rain är den bästa men MC-Amino's Wenn Du Lachst ger mig rysningar också. Det är så lätt att säga att tyska är svårt men det är faktiskt lite som svenskan och fastän jag inte förstår allt så förstår jag i alla fall lite.

+ Sommarregn! Så härligt bara.

+ Myskänslan man får när det är såhär dåligt väder.



- Tjejer som är onödigt diviga och elaka. De som tror att de är bättre än alla andra och som alltid ska hävda sig. Det bisarra är att de inte framstår som bättre människor utav det, utan får snarare folk som äcklas utav deras beteende.

- Kalla fötter. På riktigt alltså.

- Det är ytterligare två veckor kvar till innan jag får träffa mina killvänner. Har ju blivit så konstigt och fel alla andra gånger vi skulle setts...

- Att Tyskland ligger där Tyskland ligger och inte fem minuter bort. Kan man flytta ett helt land? Skulle vara att föredra.

- Ponnyakuten. Det börjar bli............ lite tråkigt att de skriver om alla som ska vara med och att man vet vilka problem de har. Inte samma spänning inför programmet då liksom!

miss him.



Vi är i Partille. Det är tisdagskväll och vi äter middag på Burgården. Det regnar kraftigt utomhus och jag minns att jag hade på mig en utav mina rosa tröjor och mina blå, egenklippta jeansshorts. Min regnjacka hänger över stolen och jag är rädd för att den ska blöta ner mina byxor. Vi sitter längst in i hörnet, skrattar och pratar, och jag reser mig upp för att hämta saft.
   När jag kommer tillbaka faller min blick bara enkelt på en kille som sitter ett bord bort med sina vänner. Han har brunt hår, lite Justin Bieberklippt och han är väldigt, väldigt snygg. De sitter i sina matchkläder, vita med röda siffror, och jag betraktar honom i smyg och våra blickar möts lite då och då ibland.
   Jag ser upp en gång till från min mat, och möter hans blick men nu ser han inte bort och det gör inte jag heller. Helt plötsligt ler han och vinkar, och ger mig sedan en slängpuss. Jag ler snabbt och vinkar tillbaka, innan jag böjer mig nedåt bakom Klara som sitter framför mig medan jag fnissar och sedan vet alla helt plötsligt att det är han där borta, han i vita tröjan med röd nummer tvåa på vänster sida av bröstkorgen, han har fångat mitt intresse.
   Plötsligt reser de sig upp och går, på hans rygg i röda bokstäver står det UFL TEGEL BERLIN (tror vi ja, men de hette faktiskt VFL............. haha!) och jag tror att ja, det blev väl inte mer med det. Men han är tysk. Jag gillar tyskar. Dock ser jag att han har glömt sin ryggsäck och sin blå tröja, och ja - jag har tur - han kommer tillbaka.
   Men sedan går han till vårat bord. Han vänder sig inte till någon annan, han ser RAKT PÅ MIG och frågar vad vårat lag heter. Darrigt, utan att minnas engelska bokstäver och hur de uttalas, börjar jag "S, P, Å..." tills vi kommer på det smarta att skriva ner det på en av våra mobiler och visa honom. Bokstaven å är helt främmande för honom.
   "What's that for letter?"
   "It's called ååååå."
   ".......ååååååååååå?"
   Sedan frågar han hur gamla vi är, jag svarar självsäkert "Fourteen!" men han hör fel och frågar "Thirteen?" och jag säger återigen, "No, fourteen." men han hör fel igen och frågar "Thirteen?" igen och jag skrattar och ler och svarar, "No, we're fourteen." och han ler och visar med fingrarna - först tio och sedan fyra. Jag nickar, ler brett och ger honom två tummar upp - så standard för mig. Han ler tillbaka och ger mig en tumme tillbaka, sedan går han - jag minns faktiskt inte om vi sa hejdå. Någonstans där har Mayssa också kommit och frågat skärrat "Vem äre här och va gör han här?!?!?" och då ger han henne en kram och det är såååå gulligt egentligen, han framstår ju som väldigt kramgo.
   Hela invigningen sitter jag och tänker på honom, undrar var han sitter, undrar om han tänker på mig som jag tänker på honom. Det känns urpatetiskt.
   
   Under onsdagen ser jag honom inte något under lunchen tror jag, men middagen, det var värst... Vi hade varit på Liseberg innan och jag mådde bra och var glad, såg fram emot att kanske träffa honom. När jag tagit mat söker jag med blicken över matsalen och ser honom sitta vid ett bord, vänd mot mig.
   Mitt hjärta börjar slå jättefort och jag vänder mig om mot Malin, då säger hon att han precis har vinkat men jag VÅGAR absolut inte vända mig om och vinka tillbaka. Vi går och sätter oss och ska äta, men jag är plötsligt så nervös att jag absolut inte kan, jag mår så illa att jag är tvungen att springa ut på toan och sitta där med huvudet mellan knäna tills jag är säker på att han måste ha gått. Det går inte att äta ordentligt sedan heller, det är sjukt men han får fjärilarna i min mage (som är till för att vara nervös för matcherna, egentligen) att totalt dampa sönder, allt jag vill är att han ska prata med mig igen för att jag är själv alldeles för blyg för att göra det.
  
   På torsdagen när vi åker till Heden i spårvagnen, så ser jag helt plötsligt en bekant figur som precis stigit på. Mina ben börjar darra, hjärtat skenar, min röst som är hes blir ännu hesare och jag vet ju att det är han och han vet att det är jag men ingen av oss vågar ens säga hej, inte ens vinka.
   Mina ben darrar så kraftigt att Lisa och Matilda får hålla i dem haha, men jag blir ju så glad och nervös och jag vet inte vad. Jag ska säga något till Klara längre fram i spårvagnen men min röst är helt cp, och jag hör honom säga något med stimme. Stimme = röst, stämma på tyska. Så jag förstår ju att han pratar om mig, det får hjärtat att slå hårdare än vanligt.
   Jag är glad och jag minns inte om jag ser honom under lunchen eller middagen igen, men jag har precis tagit mat och han ska ta ny och vi går nästan på varandra, han ler inte men han säger "hello" med tysk brytning och jag säger "heyhey" eftersom att jag är svensk och alldeles för van av att säga "heihei". Han är lång, väldigt väldigt lång och har en tysklandsflagga knuten runt midjan, på något sätt gör det mig väldigt glad.
   Vi går och sätter oss och äter och det känns mycket bättre nu men jag petar fortfarande alldeles för mycket i maten, och vi sitter precis vid disken så han kommer gå förbi oss vare sig jag vill eller inte. Och så kommer han. Och jag ler och vinkar och han ler svagt och ger mig en ny slängpuss och pekar sedan på mig, som om jag vore utvald, liksom att det är just MIG han menar men jag känner på något sätt playervibbarna och de kväljer högt uppe i halsen, han är van vid tjejer för han är ju för fasen femton eller äldre, och jag är skiträdd för att jag håller på att få känslor för honom för varför annars skulle jag känna så som jag gjorde? Jag vet inte ens vad han heter men han gör mig ändå så glad och får mitt självförtroende att skjuta i höjden.

   Under fredagen ser jag honom bara en gång tror jag, då hans lag fast yngre spelare skulle spela mot Kenya. Han ser mig inte först men när han väl gör det vinkar han och ler och jag vinkar och ler tillbaka. Under första halvlek av den matchen känns det som att han ser på mig ibland, men jag vet ju inte. Och jag saknar honom, så in i helvete, fastän han bara är där mittemot på andra sidan planen. Han vecklar upp ärmarna på sin tshirt och han är rätt biffig, men jag brydde mig inte speciellt eftersom att........ hans ansikte tar allt.
   På kvällen är det matcher i Scandinavium och vi är där och kollar, och han sitter kanske 13 rader under oss? I alla fall så reser han sig upp som för att gå och jag får panik för att jag har ju sagt till mig själv att jag ska fråga vad han heter, men Lisa och Therese rushar ned och frågar honom och jag sitter och kikar på honom där han står i sin blå tröja och jag ser honom skriva in sitt namn i Therese's mobil och jag vet ju inte då att det är sista gången jag ser honom, hade jag vetat hade jag sprungit ner själv och stått där som ett tindrande ljus. Men nej, jag vågade inte.

   Lördag betyder hemresa och jag ser honom inte under hela dagen. På bussen hem gråter jag bara för att jag saknar honom, normalt? Nej. Men jag hade ju faktiskt börjat gilla honom och tiden gick alldeles för fort. 

   "Det är omöjligt att du och jag... du lever mitt i ingenstans och jag lever i tyskland" fan så jävla sant, så sorgligt, men det är sant. Han kommer aldrig riktigt bli min och jag kommer heller inte bli hans, och det gör mig så ledsen för det är ju det jag vill. Jag minns inte hur hans röst lät när han ropade "GUTEN TAG MEINE FREUNDE" men jag saknar den. Jag minns inte hans ögon men jag saknar dem. Jag minns knappt hans leende men jag saknar det. Jag saknar Alex, för han var en utav de vackraste jag har sett och han gjorde mig så jävla förälskad.



Weißt du noch damals? 
Ich hab dich kennengelernt durch einen Freund. 
Ich fand dich süß, du warst mein Typ und hattest keinen Freund
Ich sprach dich an und ich suchte das Gespräch. 
Und fragte irgendwann wie deine Handynummer geht 
Ich schrieb sie auf, sagte Ciao und fuhr dann nach Haus. 
Du warst in meinem Kopf, den ganzen Tag wie ein Traum
Wir trafen uns am nächsten Tag, ich hab dich eingeladen. 
Wir gingen essen und ich sagte, dass ich dich sehr mag
Du warst erstaunt und die fühltest genauso. 
Ich fuhr dich danach heim ich gab dir nen Kuss im Auto. 
Du wurdest rot und bist dann einfach ausgestiegen. 
Alles was ich wollte, war mich doch nur neu verlieben. 
Du bist die Frau de mein Herz schneller schlagen lässt. 
Du kannst mir glauben, nur für dich schrieb ich diesen Text. 
Und ich muss dir was sagen: Ja ich bin verliebt! 
Viele schreiben Lieder, doch das ist mehr als ein Liebeslied.

(3x )

Du bist und bleibst ein Traum. 
Kannst du mich verstehn? 
Ich will doch nur, dass wir beide uns dann wiedersehn. 
Denn ich bin verliebt, seit dem ersten Tag. 
Wenn du lachst, komm ich einfach nicht mehr klar.

Weißt du noch damals
Als ich gesagt hab, dass ich dich vermiss
Als ich dir klar gemacht hab, was du wirklich für mich bist? 
Ich kann das nicht beschreiben, du bist einfach nur ein Traum
Du bist seit damals, immernoch die Frau 
Die mich jeden Tag begleitet, jeden Streit vermeidet. 
Keinen Schmerz erleidet, 
Die Frau bei der ich bleibe. 
Und wenn du lachst, dann vergess ich den Rest. 
Du bist einzigartig, wunderschön 
Du bist einfach nur perfekt. 
Mein Herz schlägt zum Tackt wenn ich an dich denk. 
Du bist ein Teil von mir, nur dir gehört mein letztes Hemd. 
Ich würde für dich alles tun, damit du lachen kannst. 
DU spürst' ein leben lang, du meine Frau und ich dein Mann. 
Baby,Weißt du noch wie alles anfing mit mir? 
Du kannst mir glauben, du wirst diesen einen Mann nie verliern. 
Ich bin immer bei dir, wenn du mich brauchst. 
Wenn du lachst fühl ich Schmetterlinge im Bauch.

Du bist und bleibst ein Traum. 
Kannst du mich verstehn? 
Ich will doch nur, dass wir beide uns dann wiedersehn. 
Denn ich bin verliebt, seit dem ersten Tag. 
Wenn du lachst, komm ich einfach nicht mehr klar.

 


stadium sportscamp



   Imorgon far jag iväg ned till Norrköping och stannar där i en vecka med många av mina fina vänner i laget. Sportscamp kommer bli SÅ kul, i år igen. Käwiw Kokosnöt 3 år kommer inte vara där och inte Jasse eller, men har jag tur så får vi Ludde eller någon annan grymt skön ledare. I'M IN THA MOOD.

   Förra året var awesome! Första dagen var jag redan hatbästis med en utav grabbarna och vi satt och snackade jättelänge utan att någon annan knappt sa ett ord haha, så det ska bli jättekul. IÅR KÖR VI PÅ APAN IGEN JAO! (haha inteeeernt)

   Puss på er tills jag är hemma igen!♥

impressed?



Jag är klar, finito. Med Sportscampspackningen ja. NU HAR JAG BARA GRÄNNAPACKNINGEN KVAR......... pust.

   Idag ska två (eller tre?) inlägg tidsinställas, jag ska ladda ner musik till min mp3, pyssa med käre Åke och sedan............... lägga mig i soffan och dega. Jag kommer inte ha tillgång till TV eller internetuppkoppling eller ens en dator på nästan två veckor men det kommer vara så himla skönt dock...

   Nu ska jag packa klart till Gränna, sedan ska jag börja tidsinställa.
Puss på er!♥

it all ends here



   Jag, min käre mor och min käre far for idag iväg på våran kvast och såg på Harry Potter.

   Vem, kära vänner, grät då striden började? Jag. Vem, kära vänner, fortsatte gråta tills eftertexterna började? Jag, kära ni. Jag vet inte om det var för att jag visste vilka som skulle dö, eller om det var så sorgligt, men tårarna slutade aldrig rinna. Under min uppväxt fanns inte Harry Potter, inte i min värld. Det är först nu under mina äldre dagar som jag blivit fast och jag är kär i dom allihopa, även Snape. Voldemort och alla hans puttefnaskar gillar man absolut inte, men resten. Dom är bäst!

   Jag känner mig så jäkla trött nu att jag tänker skita i ostbågarna och gå ned och putsa mina ridstövlar istället. Jag saknar Alex så in i h-e mycket att jag bara vill sätta mig ned och gråta, för jag kommer aldrig mer få träffa honom och jag känner mig väldigt hopplös..

   Fast jag orkar inte vara deprimerad. Livet är för kort.
Kram på er!♥ 

smultronsmoothie



   Hey kiddos!

   Jag hinner inte skriva så mycket mer idag än detta eftersom att idag ska jag packa och förmodligen se på Harry Potter och PACKA ÄNNU MER.

   Igårkväll gick det verkligen inte att somna, så jag satte mig och skrev. Det var så himla längesedan jag gjorde ett grundligt arbete om en huvudperson och allt runtomkring. Hon ska bo här, i närheten, och det är så jäkla synd om henne. Vi får se hur det urartar sig men den ska vara klar innan vintern, förhoppningsvis.

   Annars börjar förkylningen släppa, och det är såååååååååååå skönt. Nu är det bara väskan kvar, sedan är jag redo för en vecka i Norrköping!
   Also. Väskan.
Puss!♥

gute nacht



   Just nu sitter jag med ett fett leende på mina läppar. Dagen har varit värd sin vikt i guld, jag har gråtit men framför allt känt mig väldigt bra till mods. Glädjetårar alltså. Nothing else.

   Macrot heter numera Åke och sitter här intill mig, det nya minneskortet får skämmas nere på nedervåningen då det var för litet, Greyson Chance spelas i mina öron och jag sitter hela tiden och tuggar på min underläpp för att inte brista ut i gapskratt åt Matilda. Vi ska hitta på ett nytt språk tydligen, haha - knasbollar.
   
   Jag och mamma kollade på Miss Marple nyss. Jag gillar henne. Hon är tuff och liten och galen och helt knäpp. Och hon kan sticka. Och lösa mord. Respekt tanten, ich like hur.

   Jag vill åka till Tyskland nu. Någon som är på?
   Nej, nu ska jag börja säga godnatt till allt härligt folk och till er med och sedan ska mitt hår få en riktig genomkörare för det är äckligt nu. Hoppas ni har haft en lika bra kväll som jag har haft, min avslutas med packning men den smällen får jag väl ta.
Puss på er!♥

   ....................... Varför började jag just tänka på sniglar? HAHAHAHAHAHAHAH.

answers



Anna
:
jag har jättemånga frågor om den där killen du gillar, samuel heter han va? ^^
1. när träffades ni?
2. blev du kär som om det var kärlek vid första ögonkastet eller vad var det som fick dig att börja gilla just hnm?
3. snackar ni mkt?
4. hur länge har du gillat honom?
5. vad är det du gillar me honom?
6. är ni tillsammans? ^^

Svar: Ja, det är Samuel han heter! C:
1: Vi träffades för första gången då skolan började, det var väldigt pirrigt då med alla nya och så, så då hade jag inte känslor för honom alls - han var ju ny för mig och jag hade ingen aning om han var divig eller snäll eller något.
2: Jag blev inte kär i honom det första jag blev, då fokuserade jag mest på mina vänner och sådär. Men han var himla snygg, och det var väl det jag föll för först. Så nej, inget kärlek vid första ögonkastet, men kanske femtonde ;) Det låter helt sjukt men ja, jag började gilla honom för hans utséende.
3. Haha, det beror på hur du menar. Nu snackar vi i princip varje dag på facebook då han är bortrest.
4. Hela karusellen började i oktober, alltså nio månader sedan. Det är en jäkligt lång tid för att vara jag. FAST HAN ÄR JU BÄST, kanske därför?
5. Oj.......... Allt. Jag gillar hans leende, hans ögon, hans hår, hans händer, hur han går, hur han pratar, alla hans knasiga ansiktsuttryck, hur han vill göra mig glad när jag är ledsen, de konstiga ljud han gör ibland, hans humor, den glädjen han utstrålar, de slappa kläderna han bär, hans cykel.............. Jag kan räkna upp saker i evigheter! ;)
6. Svaret är enkelt, nej vi är inte tillsammans. Han är en utav mina bästa vänner - för tillfället. Om det blir mer får vi se, men jag är redo att vänta några månader till om det är det som krävs haha.


Liz: Hade du vattenfast mascara när ni hade vattenkrig? Vilken använder du isf? ;'DDDDDDDDD

Svar: Jag hade dumt nog haft mascara på morgonen som jag glömde att tvätta bort, så jag blev helt svart under ögonen efter några hinkar vatten som killarna hällde över mig. Så nej, jag hade ingen vattenfast mascara, har inte en över huvud taget. Jag skulle inte haft mascara över huvud taget, men den försvann ju. Det lustiga var att jag inte alls kände mig obekväm tillsammans med dem, osminkad med oborstat hår och småfinnig som jag var.


åke



   Ni som har mig som vän på facebook vet ju säkert, men............................ IDAG SKA JAG OCH MAMMA ÅKA OCH KOLLA PÅ ETT MACRO. Förhoppningsvis ett likadant macro som Anna hade, FATTAR NI HUR GLAD JAG ÄR?!?!?!?
   Min mamma är bäst! Jag har redan döpt den till Åke. Tufft!

   Nu ska jag ut och sätta mig i solen med bra musik, idag kommer allt bli bättre än bäst helt enkelt. Förkylningen håller på att försvinna, jag känner mig jäkligt fit och vältränad, jag ska träffa bästis idag, öööööööööööööö... Nu kom jag inte på något mer.

   Menmen, solen kallar.
Puss!♥

här ligger jag och blöder



   En utav mina favoritböcker heter Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfeld. DEN ÄR HIMLA BRA.

   Igår läste jag det där ovan, och gissa hos vem mina tankar var hos? Jo, Alex såklart. Det där är så jäkla sant att jag får lust att sätta mig på ett plan till Tyskland redan nu, bara för att få lära känna honom bättre. Visserligen är jag en sådan som gillar många grabbar, men hade ni känt mitt hjärta slå för en stund sedan då jag såg att jag hade fått ett nytt meddelande från honom, så skulle ni kanske börja förstå hur himla mycket jag saknar honom.

   Dubbelslagen vid det där 'you and i'. Jorå. Jag saknar (min, ja, han är min, oavsett om han redan skulle spana in andra tjejer och vara den här sociale, populäre som jag tror att han är för det var dom vibbarna jag fick i göteborg, så är han oavsett det min. det låter desperat & patetiskt, och det har jag sagt om mina förra grabbar också, men då har jag väl en ny liten nuttis då. that's the deal. han är min. alex är min.) Alex så att det känns riktigt meningslöst att bo i Sverige...



sjuk men glad



MOOOOORNING GUYS!

   Nu sitter jag med laddningssladden snurrad runt tårna och nynnar på Sky full of Lighters som jag absolut inte kan men den gör mig glad.

   Igårkväll sade mamma åt mig att lägga mig vid elva. Fattar ni? ELVA. Det gjorde jag inte, men ändå. Jag har sommarlov kära mor. Kära mor visst är jag snuvig och sjuk men kära kära mor jag behöver inte sova vid elva!?!?!?!?

   Annars var jag så glad igår att jag somnade runt ett kanske? Ni fattar precis att det är tysken (hahahahahah, smeknamn nr1 bland alla andra tusen jag kom på igår när jag låg och garvade för mig själv) som höll mig vaken och att han skrev en söt grej, men jag var också massa glad för en annans i lagets skull. JARRÅ, jag längtar tillbaka till Partille.

   Idag vet jag inte vad som händer riktigt, förhoppningsvis hälsar jag på min bästavän och åker in till stan med mamma för nödvändig shopping. OCH BLIR FRISK FRÅN MIN FÖRKYLNING. Den kom verkligen lägligt nu när jag ska till Sportscamp nästa vecka.



   Nu kallar näsan på nässprej..................... PUSS.

mina drömmar



   Jag är en människa med massor med drömmar, men med få mål. Mina mål är ofta för stora för att vara mål, så de blir drömmar istället. Jag vill så mycket att jag blir deprimerad av tanken på att jag kanske inte alls kommer få uppleva allt det där jag drömmer om. Många drömmar handlar om vad jag vill hålla på och alternativt jobba med i framtiden, men det finns också drömmar som ändrar sig från dag till dag, efter vilka människor jag träffat och vilka intryck de har gjort på mig.

   När jag var liten så ville jag bli hockeytränare och mamma. Hockeytränare - ni hör ju. Redan då var jag annorlunda, och jag tror att det där sitter i lite grann. Att ha ett kontorsjobb, eller ett sådant jobb där du sitter i en stol hela dagarna, det kan jag inte tänka mig. Inte just nu i alla fall. Jag är en sådan person som alltid vill vara på resande fot, uppleva nya saker - eller snarare vill den inre äventyraren inom mig göra det. Jag vill ha olika jobb hela tiden, om det nu inte är ett jobb jag trivs med så att jag inte kan slita mig.

   Nu vill jag bli författare (en dröm jag nog alltid kommer ha men aldrig riktigt uppfylla) fotograf, jag vill ha en inredningsbutik eller vara inredare fastän jag inte alls kan inreda men jag tycker det är så fint med allt ljust och öppet, jag vill ha en blomsteraffär även fast jag hatar trädgårdsarbete och knappt kan några blommor alls, jag vill vara en sjuksköterska just för att hjälpa människor, jag vill åka utomlands och ligga i en solstol bara och känna att livet inte är så mycket att oroa sig över, jag vill hitta en man som älskar mig och bara mig, jag vill bo nere i Lund eller kanske i Göteborg eller kanske i London, jag vill synas i tidningar ofta och jag vill SYNAS. Jag vill göra skillnad för människor!

   Jag vill inte vara den här människan som lyfter fram andra. Jag vill vara en förebild, en jäkligt bra sådan, utan alla förebildskrav hängande över axlarna. Jag vill bara vara så jävla lycklig.

   Min största dröm just nu är att jag får träffa Alex igen, och att han vore svensk så att jag kunde lära känna honom tio tusen gånger bättre. Jag skulle vilja veta om han verkligen var en grabb för mig, för jag vet ju faktiskt inte. Min största dröm i livet är att jag ska få uppleva så mycket som helst innan jag dör. Att jag blir ihågkommen som en människa som gjorde skillnad. Och jag vill uppfylla alla mina drömmar, men jag får nya drömmar - varje dag hela tiden och jag vill göra allt samtidigt.

   Jag vill göra skillnad på mitt liv och på andras - men jag vet bara inte var jag ska börja.


carpe diem



   Just nu tänker jag framför allt på hur jag var i Partille - ena stunden så var jag så jäkla bestämd på att jag skulle prata med Alex, men såfort han var i närheten så kunde jag bara inte för att jag blev så nervös. Det blev bättre och bättre för varje gång jag såg honom, men ändå. Jag hade kunnat prata tio gånger mer med honom om jag bara hade vågat.

   Det är först nu som jag ångrar det som in i helvete. Jag hade en ursöt kille som visade intresse för mig, och nu när jag väl sitter bakom en datorskärm, då kan jag vara hur social som helst. Det är inte rimligt. FAN OCKSÅ. Och nu vill jag helst av allt vara med honom och lära känna honom bättre?!?!

    CARPE DIEM SÄGER JAG BARA. Carpe diem...

kvällen då allt släppte



   Jag är så himla glad just nu. Igårkväll så redde jag ut en grej med en av mina numera bästa vänner, vi håller det på den nivån helt enkelt. Dessutom så lade Alex till mig som vän på facebook och vi pratade på kvällen innan vi båda gick och la oss. "Hugs!" "hugs? what is that?" HAHAHA SÅ HIMLA SÖT HAN ÄR. "Google dictionary can't find this word" alltså hej vadå gulligt?

   Nu har jag snart gjort mig iordning helt och hållet och sitter och dreglar över tröjor från Forever 21. Samt över bilder på that german awesome guy. Men nu är det faktiskt dags att slita sig, för jag känner att nolifernivån är rätt hög...

   Puss på er fina läsare!♥

23:35



    JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA, mitt liv är komplett!♥

PARTILLE CUP 2011 (eller lovecup 2011????)



   Tidig morgon stiger jag och pappa upp för att åka iväg till världens största handbollscup - PARTILLE. Med en förväntan stigande i kroppen hoppade jag på bussen som skulle ta mig och mina lagkompanjoner till Göteborg. Boltons P95 & F96 åkte med oss och dom var himla störiga, speciellt en tjej vi störde oss på himla mycket. STÄNG MUNNEN NÄRU TUGGAR. Resan var LÅÅÅÅÅÅNG (tog 7-8 timmar...) och jag blev utnämnd till lagets mest dumma kommenterare. Tänker inte ens skriva ned vad jag sa men intelligensen var LÅG haha.
   Vi checkar in på Gamla Munkebäcksgymnasiet och pumpar upp våra luftmadrasser och så vidare, innan vi tar oss till Heden för att sedan traska vidare till matsalen. Vi letar och letar och tillslut (HALLÅ, PILAR TACK?!) hittar vi den. Minns inte så mycket mer av dagen än att jag och Matilda låg och skrattade åt döva mig innan vi somnade. Hahahaha, klockrent!



   OUFF, nu händer det grejer!

   Dagens första match mot Baerums Verk var en positiv start! Dom var jättebra och vi hade nog aldrig riktigt kunnat vinna, men vi gjorde en supermatch som lag och nu kanske detta låter egoistiskt men jag var AWESOME. Jag gjorde två mål och vi var himla himla himla nöjda med matchen trots att vi faktiskt inte vann. Resultatet blev 7-11 till dem.

   Andra matchen mot Tjörne var dock inte alls lika bra. Vi var lite trötta och inte lika taggade, när vi värmde upp stämde inte allt så då blev det inget bra slutresultat. 3-17/18/19/20 (något sådant, resultatet på hemsidan är fel) och jag gjorde två mål. Ja, vad hände?!?!?!?

   Nu kommer vi till............... Middagen. The first sight. Lovecrash. Boomen. Knäppen. Kalla det vad som helst. Vi sitter och äter och jag är vänd mot ett bord med killar, i 14-15årsåldern. En utav dem är väldigt söt och våra blickar fastnar på varandra ibland, men jag vill inte stirra som ett fån eftersom att han ju skulle se det så jag fortsätter prata med vännerna omkring mig.... Men så när jag ser upp på honom igen, så höjer han handen och vinkar och sedan ger mig en slängpuss. Snacka om att jag smälte? Berättade det genast för dom runtom mig och de var ju hur nyfikna som helst på vem det var och sådär så ah... det blev ju lite pinsamt när de vände sig om och stirrade.
   När han reser sig upp ser jag att han kommer från Tyskland, och sedan går dem. MEN SEN KOMMER HAN TILLBAKA. Inte bara det - han frågar vad vårat lag heter och hur gamla vi är också. Jag blir helt paff och kan inte längre alfabetet på engelska ("what's that for letter?" "it's called ååååååå" "....ååå?") och han är så gullig att jag bara smälter.



   HAHA, cpdag... Blir nervös såfort jag träffar tysken (ser honom två-tre gånger) och kan inte äta, matchen mot Aranäs blev ett fiasko och illamåendet från maten håller i sig ända tills jag går och lägger mig... Blä. Är förvirrad över vad jag känner och tänker och allt sådant, tur att mina vänner är så bra. KÖPER LISEBERGSÖRON PÅ LISEBERG OCKSÅ, kållorado sista åket var värt att dö för! "VI ÄR SVENSKA FANS ALLIHOPA - SHALALA LALALALALA"



   Berättar mindre om matcherna nu, dom har jag faktiskt glömt bort. Eller - jag kan säga redan nu att vi slog våran ärkefiende Örebro så att det sjöng om det och jag träffar tysken igen på lunchen (vet då att han heter Alex för han stod nämligen i samma spårvagn som oss och jag vet att han pratar om mig för att jag förstår att han säger till sina vänner att jag är hes...... sött!) och då vinkar han och ger mig en slängpuss igen. Vi hade hejat då också när jag kom med min tallrik och han skulle hämta mer mat, HIMLA LÅNG HAN VAR. Så söt verkligen, då kände jag att det var känslor i luften alltså!♥



   Nej, jag orkar verkligen inte skriva om matcherna...
Vi åker ut i 32-delsfinalen i alla fall, end of story. Jag och Alex vinkar till varandra när han ska vara poängvändare i en match, han står och flashar sig hahahahah rätt biff alltså... bara lite.... en aning..... mycket... massor! Har sagt då att jag ska ta mod till mig och fråga vad han heter så att jag kan lägga till honom som vän på facebook, men såfort jag har chansen får jag tunghäfta och vet inte hur man pratar engelska..... SÅ MINA VÄNNER SPRINGER FRAM OCH FRÅGAR.
   Jodå, pinsamt värre.
   Men han får i alla fall veta att jag är intresserad av honom och det är ju värt det, fast skulle ha vågat själv..... Fy på mig! Det är också då jag ser honom för sista gången, sista gången i den där blå tröjan, sista allra sista faaaaan usch. Mein Alex.


   Hemresa. Gråter för att jag saknar min Alex, vi jävlas med Boltons P95or, skrattar åt konstiga saker, sjunger sånger med laget i en halvtom buss bara för att övertröttheten är hög och klockan är över midnatt och jag bara vill sova...

   Detta skulle ha blivit ett inlägg med massa bra genomarbetade bilder, men när det kom till Alexdagen (alltså tisdag) dog hela min entusiasm och jag blev ledsen istället. Ville bara avsluta det såfort som möjligt helt enkelt. Att bara en killes utséende och mognad kan få en att bli så himla förälskad, det funkar bara med sånna där killar. Har aldrig faktiskt känt så starkt för någon på så kort tid, och det är sjuuuukt.

   Nu ska jag släppa datorn och göra något vettigt med mitt liv - imorgon blir det superuppdatering!
Puss på er!♥

äntligen hemma



   Hinner inte fixa något mer TADAAAAAAAAAAAAAA - I'M HOME-aktigt än såhär, ska nämligen iväg till sjukhuset alldeles snart. Det är inget allvarligt och det har inte alls med mig att göra, jag ska bara hälsa på en släkting så ni behöver inte oroa er.

   Denna veckan har inneburit kärlek (och en sådan som gjorde mig 'tagen på sängen' haha, VECKANS MISSTOLKNING) tufft spel, förluster, en vinst, och ett jäkla självförtroende som nog inte släpper sitt tag föränn om några månader. MEN NI SKA FÅ VETA ALLT IKVÄLL! än så länge är jag tyst hihi......

   Jag har inte saknat bloggen så mycket, snarare har det varit skönt med lite sommarlov från den. Men nu är jag back on track igen med MASSA nya idéer!

   Dags att åka iväg, puss på er!♥

Partille Dag 6



   Klockan är 17nollnoll och jag har nog precis stigit på bussen hem. Det blir en lång resa tillbaka och klockan kommer att vara mycket, men vad gör det? Förmodligen har jag varit med på ett himla roligt äventyr och kanskekanskekanske sitter vi med guldmedaljer runt halsen och skiner som solar. VEMVET?

   Det blir fortsatt spel för mig till hösten.
Jag har velat fram och tillbaka fram och tillbaka och fram igen, ska jag fortsätta, ska jag verkligen det? Men jag kan inte riktigt sluta nu tror jag. Jag vill fortsätta spela, men jag vill inte bli något längre. Jag spelar för att det är kul och jävligt jobbigt och tråkigt och en riktigt adrenalinkick och för laget. FÖR SPÅNGA F97 ÄR DOM BÄSTA, END OF CONVERSATION.

   Vi hörs imorgon, då efter en halvlång sovmorgon ska jag berätta allt om hur det gick. Sov sött!♥

Partille Dag 5



   Ja, idag är det liksom.......... slutspelsdagen. Här kommer vi få kämpa som djur för att ta oss vidare till finalen imorgon (lördag). Jag tror tyvärr att vi inte kommer ta oss dit men så får man egentligen inte säga för SÅKLART VI SKA TILL FINAAAAAAAAAAAAAAAAAAL!

Känner jag mig själv rätt är jag himla trött just nu. Hela förra veckan proppade jag ju i mig kalorier, fet mat, chips och låg och dog i soffan just för att jag skulle ha så mycket energi att bränna som jag bara kunde, men nu kommer kroppens ork börja tryta.
   Ofta är det ju så att när man vet att det snart är över (för det här kommer inte bara bli en dans på rosor och OOOOOJ vad livet är underbart, jag kommer gråta och vara arg och besviken det vet jag) så slutar kroppen kämpa lite, men jag ska ge mitt bästa nu.

Final eller inte final, nu jäklar!

Partille Dag 4



   Ännu ett svenskt lag! Jag tror att vi har mött det här laget innan, är det just det laget jag tänker på så kommer vi få slåss som djur i den här matchen. När vi mötte dem i Järnvägen Cup så fick jag gå av plan för att jag grät och hade så ont i hela kroppen, att försöka ta sig förbi några utav deras spelare var som att springa in i väggar. Så jag tror att denna matchen kan bli riktigt tuff!


   ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ TYSKLAND! Kan jag säga mer än att jag kommer försöka säga Sheisse så många gånger som möjligt? HAHAHAHAH, åh jag kommer älska dom.



   Gruppens Rookie - ett lag från Belgien! Jag visste inte ens att de spelade handboll? Anyway, dagens sista match och den kommer bli jobbig fysiskt och psykiskt. Det är också sista matchen i Gruppspelet och beroende på placering kommer vi få spela match under fredagen också, men jag har ingen aning om mot vilka.

Partille Dag 3





   Detta är våran enda match för dagen! Alltså kommer vi säkerligen gå på Liseberg mot kvällen, det ingår i ett kort som vi får. Aranäs är ett svenskt lag från Kungsbacka. De har bla lag i svenska Elitserien, fast det säger ju självklart inte så mycket om deras ungdomslag. Jag tror dock att detta kan vara ett tufft lag att möta!

Partille Dag 2





   Detta är ett lag från Norge, ett utav de två norska lag vi möter idag. Det är första matchen och jag antar att vi kommer vara rätt nervösa, precis som det ska vara alltså.



   Vinst eller förlust i första matchen ska inte spöka i denna matchen, men visst hade det varit kul att vinna sin första. Detta är också ett norskt lag, och våran sista match för dagen.


   I Flickor 14 finns det 14 grupper, och 6-7 lag i varje. Vi spelar i Grupp 1, och beroende på resultat så kanske vi går vidare till slutspel. Skulle vara jättekul om vi hade kapaciteten till det! But, we'll see...

Partille Dag 1






Vem blir inte peppad av de här?!? Jag kommer inte klara första matchen utan att ha de här i huvudet, PEPPPEPPPEPP!




BARA FÖR ATT JAG SKA VARA EN RIKTIG BITCHIG VÄGG PÅ PLAN. Helrättbitchig låt som jag älskar, jag kommer kunna sträcka på mig och panga på spelarna tack vare den här låten.



Jag sa ju det - de andra lagen ska smaka gräs...... hÄHÄHÄÄHÄHÄ.



Känns som ett soundtrack? Liksom, vi vaknar upp med kråkbo-hår, kliver upp, äter frukost, värmer upp inför match, vinner den, vinner nästa också, GLADA MÄNNISKOR, går och lägger oss.... You name it. Blir glad av denna, glad och peppad!



VÄRLDENS BÄSTA LÅT TYP. Bra för mina alldeles för spända nerver...



   Tuffing igen........ MÅSTE JU BARA. Jag är en vägg, jag är en vägg, jag är en vägg, jag är en vägg, jag är en vägg, JAG ÄR EN VÄGG!
 

   De måste med, någon stans. Nu blev det här. Jag känner mig som tio år igen när jag hör den här och får massa studs i benen....... AKTA ER.



Imorgon är det dags för matcherna....... Woh. Wehey!

Partille Dag 1



HEJ NI AWESOME MÄNNISKOR!

   Nu när ni läser detta sitter jag på en buss ner till Partille. Vi är tretton tjejer från Spånga som åker ned och ska spela Cupen med stort C. Jag är hur peppad som helst och ska verkligen satsa på att göra mitt bästa, att vara glada peppande Amalia som ska vara muren i försvaret. Hur det blir med målen får vi se.... Är inte riktigt en sådan spelare.
   Det kanske tar 5-6 timmar att åka ner till Göteborg, och för att resan inte ska bli så lång så har jag plockat ut några låtar ur min spellista som kommer göra mig extra peppad. Dem ska jag dela med mig till er också, inlägget med låtarna kommer ikväll!

   Idag kommer det inte bli några matcher, men imorgon så, då är det två stycken. Men jag har tidsinställt minst ett inlägg om dagen för er, just to keep you up! Ha det bra tills jag kommer hem igen, PUSS!


packa, packa, packa...

 

HEJ PÅ ER FINA FOLK!

   Jag har packat näääääästan allt nu, gjort iordning näääääääääääääästan allt och det är bara en sak som jag måste skicka iväg innan jag går och lägger mig ikväll - annars är jag klar, done, finito. GUD VAD SPÄNNANDE DETTA SKA BLI!

   Det är alltså till Partille Handbollscup jag ska åka imorgon, med nästan alla ur laget. Det är två av våra bästa spelare vi saknar, och förmodligen får jag hoppa in för en utav dem som mittnia om jag tänker som mina tränare.
   Till Partille kommer det spelare från hela världen, typ Indien, Belgien och Egypten. Samt Tyskland, Danmark, Sverige... Massor med olika land!

   Det ska bli massa kul. Massamassamassa!

   Ha det himla bra tills jag är tillbaka igen, pusso på er!♥♥♥

disney var väl aldrig min grej...



Tack Malin för att du rättade mig. SA JU ATT JAG SOVIT FÖR LITE. Det är alltså Snövits Trötter jag menade, inte Askungens. Hon har ju de här små mössen som springer runt och sjunger, som jag och Michaela så bra imiterar på somrarna när vi diskar.

Nu behöver jag sova. Tidigt, jag vet. Men jag var ju trött.....! Har gått hela dagen på halv tank. HÄH HÄ HÄÄÄ.
   Pussinatt gullisar!

trötter



HEJ PÅ ER FOLKS.

   Idag är jag himla trött. Sådär trött som Trötter i Askungen. Eller det kanske inte finns någon som heter så? NI MÄRKER JU VILKEN STANDARD MITT HUVUD ÄR PÅ IDAG.

   Tiden står rätt still nu alltså. VILL HA NÅT JOBBIGT ATT GÖRA. Antagligen spöar jag mig själv i situps snart, bara för att bli ännu lite tröttare så jag har en anledning till att sova...... he he heee.

   Lägger alltså in lite macrobilder som jag har tagit, JAG SAKNAR MACROT BUHÄÄÄ :( Ni som inte gillar spindlar och småkryp får blunda!
   Kram på er!♥





come home



"I'm just sitting there, watching old photos. But so old aren’t they, just like three weeks. But old enough, and good enough, to make me miss you. I'm missing the feelings I felt when I sat beside you and how you sometimes looked at me. I'm missing that hug you gave me, but afterwards when I knew what it had meant.
   I'm missing how I always looked at you, every time we watched a movie, and your face in profile woke up the butterflies in my stomach. And I'm missing how you told me about your feelings, what you felt for me. It was the most beautiful feeling!

   But always, it ends like this, a silence which is killing me. I can't wait til' I'm yours again. One more week, then I'll get that hug you talked about and that hug I'm surely bad-ass missing right now."

awh, gråter ju. fint! hej vad jag saknar en (min) människa just nu...


lots to do



IDAG HAR JAG MASSOR PÅ MIN TO-DOLIST
   Städa, packa, motionera, (JAG ÄR EN SOFFPOTATIS NU. DEGDEGDEG) städa, knapra ipren, äta lunch, städa för tredje gången... Jag är så opeppad idag verkligen. Menmen, sätter jag igång snart så blir jag klar fortare och kan då ägna mig åt Sims. Ja, ni hör ju. DEGDEGDEG.

   Håkan är på (alldeles för högt) i mitt rum (alldeles för stökigt) och jag är trött på mig själv (alldeles för dålig). MEN PÅ ETT SÄTT ÄR JAG HIMLA GLAD. "man måste dö några gånger innan man kan leva" preciiiiiiiiiis Håkan!

   Nej nu måste jag lyfta mig från datorstolen...... Puh.
Kram på er♥


RSS 2.0