skrivkramp

jag känner mig så värdelös. så urusel. orden försöker komma ur mina tankar ned på pappret men det finns inga ord att skriva. jag är som ett visset blad, tom på liv. där orden en gång virvlade gapar ett stort tomt hål. jag är född för att skriva så att det inte finns några historier i min aldrig sinande hjärnbank gör mig rädd.
   så många försöker ta min plats. men jag är här. jag sitter redan ner. det är min plats. MIN. hör ni det???

   jag är världelös. och urusel. och dålig.

   detta är en ångest riktad inifrån, jag tycker att jag är värdelös och urusel och dålig. ingen annan. alla andra tycker att jag är bra. men orden? de är ju inte där. det är bokstäverna formade i varandra som ett pussel som jag lever för. hur du kan bygga upp en människa i ord, är för mig det vackraste.

   men orden. nu när jag behöver er, var är ni?

Kommentarer

Kommentera inlägget:

Ditt namn, eller smeknamn:
Vill du bli ihågkommen?

Din e-post (kommer inte publiceras)

URL/Adressen till din blogg:

Skriv vad du vill! 8D:

Trackback
RSS 2.0